https://lovestory.nu/stories/2017/2/8/linneaclaesonslrtillbakamotmnnenstrakasserier

Linnea Claesson är en hjältinna. Hon står upp för sej själv och för alla kvinnor i världen när hon ger svar på tal och dessutom med en stor portion humor och intelligens. Hennes sida asholesonline är smart, rolig och helt galen.

Att ni killar/män (eller vad man ska kalla er) ens ORKAR hålla på och käfta emot såna här starka kvinnor är otroligt galet och skrattretande, och att vissa av er dessutom på riktigt tror att tjejer/kvinnor vill:

1. Se er snopp (= sååååå ointressant!)
2. Ha sex med er (när ni ställer den frågan helt omotiverat till en främling)

…..är helt otroligt osannolikt, och man undrar på vilken planet ni föddes!

Typ.

Vi är helt säkert födda på helt olika planeter i helt olika universum – ni sexfixerade/snoppfixerade/livrädda-för-kvinnor-män!

Tror ni på ALLVAR att en tjej vill se er anonyma snopp och dessutom blir kåta av den?

Tror ni på ALLVAR att en tjej/kvinna vill ha sex med er när ni skriver så helt knäppa saker?

Har det någonsin hänt att en kvinna tackat för en främlings snoppbild, blivit kåt och skrivit: ”Jag kommer!” ? Och har det NÅGONSIN hänt att en kvinna/tjej velat ha sex med en främmande man/kille som skriver att han vill ha sex med henne NU?

Eftersom jag förstått att ”allt finns” och ”allt har hänt” så är troligen svaren på ovanstående frågor ”ja” och ”ja”, men i allmänhet rör det sej väl i så fall inte om kvinnor/tjejer som har ”alla hästar i stallet”?

Eller?

….men det spelar kanske ingen roll när man bara vill ha sex?

Nåja.

Det jag skulle skriva var: HEJA Linnea Claesson! Du är bäst och en förebild för ALLA kvinnor!

”Linnea Claesson for statsminister!”

Det är så mycket jag inte förstår

varför åren bara går

varför tiden snabbt försvinner

varför ingenting man hinner

varför människor vill hata

varför många är så lata

varför många är intoleranta

och så många ignoranta

Det är så mycket jag inte förstår

kring hur en del så enkelt bara får

livet att funka väldigt lätt

gör de på något speciellt sätt?

Är de bättre än vissa andra

som måste fattiga och trasiga vandra?

Är de mer värda än väldigt många

som måste varje nickel fånga?

varför hjälps inte alla självklart åt

varför har en del så svårt att säga förlåt

varför måste vissa alltid ha rätt

varför tror de att det bara finns ett sätt

Att känslor är farliga tror en del

att kvinnor ska stängas in tycker vi är fel

men någonstans har någon bestämt

att de ska vara instängda jämt

Att barn ska ha stryk tycker vissa är rätt

och andra menar att det är fel rätt och slätt

Att kvinnor och män ska vara jämställda tycker en del

men lika många tycker det är fel

Världen är snurrig och vi snurrar med den

och vi hänger med och vad kommer sen?

Om gubbar i väster får bestämma om rättigheter till vapen

trots att barn dödas i skolor för just den saken

så undrar jag ändå sådär lite stilla

var det är jag hamnat där människor gör människor så illa?

Människor som från bomber och granater flyr

stoppas vid gränser och soldater dem tillbaka styr

Alla tänker på sig själva och ingen tänker på de andra

så blir vi ensamma och ensamma ska vi vandra

för ”JAG är viktigast av alla på vår jord

Jag skiter i dig”,  hälsar vi vår (min) Moder Jord.

Vi pratar om svettlukt. Igen. Detta ständigt återkommande problem.

Vi pratar om dom som luktar svett och inte tycks märka det. Dom som kanske vuxit upp i svettdoft eller som inte har något luktsinne. Dom som klivit in i puberteten och plötsligt får en massa hormoner som dansar runt i kroppen som bland annat drar igång svettkörtlarna.

Hur berättar man för någon att den luktar svett?

Är det okey att säga det direkt och rätt ut: ”Du luktar svett!” eller ska man stå ut och vänta och se om det kanske var tillfälligt – bara idag?

Till sina barn tycker jag personligen att man kan säga det rätt ut: ”Du luktar svett!” och be dom gå och tvätta sej och byta tröja och därefter säga att man måste tvätta sej under armarna och helst använda roll on varje dag. Samt byta t-shirt varje dag. Till en ren.

Men hur gör man med sina arbetskollegor som stinker?

Jag hade en gång en kollega som fullkomligt STANK! Jämt! Jag kunde knappt andas i närheten av henne och ville INTE sitta i samtal i samma rum som henne. Ibland var man ju tvungen, men jag försökte sitta långt ifrån (men stanken fyllde hela rummet…). Jag bad min chef prata med henne, men han vågade nog inte, för inget hände…. Det löste sej genom att hon slutade….

Varför är det så svårt att säga det till någon?

För att inte tala om dålig andedräkt…Usch och fy! Ännu värre.

På väg hem

Startar från jobbet vid Södra Station ca 20.45.

Först går jag ca 10 minuter till Mariatorgets tunnelbana. Ner i t-banan.

Tar tåget från Mariatorget till Tekniska högskolan (-Slussen-Gamla Stan-T-Centralen-Östermalmstorg-Stadion-Tekniska högskolan).

Kliver av och åker rulltrappa upp, går till Östra Station. Därifrån tar jag Roslagsbanan (tåg) till Åkersberga. Det är 15 stationer bort (med snabbtåget går det fortare).

Kliver av i Åkersberga. Går till cykeln. Cyklar hem ca 10 minuter (uppförsbacke halva vägen).

Hemma kl. 21.55.

Resan TILL jobbet tar lika lång tid fast åt andra hållet.

Just saying.

I love My work. ❤️

Jag kommer tidigt till tåget. Det är 15 minuter tills det ska gå så jag funderar någon minut på om jag ska ”göra något” i 15 minuter eller bara stå/sitta och vänta. Jag bestämmer mej för att bara vänta så jag sätter mej på en bänk och tittar mej omkring.

På bänken intill sitter en man och läser på lappar. Han ser väldigt blek och mager ut och det ser ut som om han befinner sej i sin egen värld. Sen ser jag att han har ett radband i ena handen, så jag förstår att han ”rabblar verser”, eller vad det kan heta. Han rör munnen och rabblar tyst för sej själv. Han ser inte ut att må bra. ”Psykiskt sjuk”, tänker jag, och sen drar min Fantasi igång, blandat med ett gäng Fördomar:

”Han är orolig och rädd för snart ska han offra sitt liv för Islam/Allah/Gud eftersom han tänker spränga sej själv i bitar, tillsammans med Roslagståget och dess innehåll. Han är helt innesluten i böner och kommer att följa den inre rösten som säger att han är på ett självmordsuppdrag”.

På Roslagsbanans tåg. En söndag. Men psykiskt sjuka är faktiskt inte alltid så genomtänkta i sina destruktiva tankar.

Jag känner INTUITIVT och stark att detta är vad som kommer att ske….. och ska man inte lyssna på sin intuition? Jo, det ska man nuförtiden. Så jag ser till att kliva in i en annan vagn långt bort ifrån Självmordsbombaren. Och sen väntar jag. Och väntar.

Intuitioner har inte alltid rätt och ibland kan Fördomar och Fantasi dra igång allt möjligt. På vissa människor.

Det jag är mest rädd för i hela livet är att drabbas av demens eller Altzeimer. Ingenting annat skrämmer mej mer än att tappa minnet och bli en ”pajas” som inte hänger med eller förstår vad som händer runtomkring. Att inte känna igen sina barn eller kunna hänga med i prat etc.

När jag säger det till människor säger dom att ”…men när man väl ÄR där så märker man det ju inte själv!”. Så är det ju, men jag vill inte hamna där.

Det är som om att kliva ur sin kropp och låta någon annan ta över hjärnan på något vis. Att finnas men ändå inte. Då dör jag hellre.

Men man får inte välja bort livet. Eller man FÅR väl välja bort det, men man får inte säga: ”Om jag blir dement vill jag att ni avlivar mej”. Jo, man får SÄGA DET, men ingen kommer att avliva en ändå.

Så det är bara att fortsätta att vara rädd.

Vad är du allra mest rädd för?

PS. Givetvis är det att förlora sina barn det allra allra värsta och mest hemska, men FÖRUTOM det. DS