Det finns många vårtecken. En del är så självklara så att dom liksom är ”allas”; typ vårblommor, solen och värmen. Men det finns andra härliga vårtecken – kanske har vi var och en, våra egna som vi njuter av och fylls med lycka av?
Två av mina vårtecken är:
- När gator och trottoarer sopas. Det har jag skrivit om förut, så det ska jag inte göra igen. I år är jag dock liiiite besviken det har sopats så tidigt. Jag brukar alltid längta efter det, gå i gruset och irritera mej och tänka ”När ska dom egentligen sopa?!” men i år sopade dom innan jag hann tänka så. Antingen är jag sen med längtan, eller så är dom tidiga med sopningen. Jag ska kolla med mina tidigare inlägg hur det är med det.
- När människor kommer ur sina hus och FINNS utomhus. Dom som kommer ut först är BARNEN – iallafall på vår gård – och det är helt underbart! DET ska jag skriva om nu:
”På vår gata i staaaan” (som Stina i Saltkråkan alltid sa) bor det en massa barn i alla åldrar och från alla möjliga länder. Så fort det börjar bli liiiite ljusare på kvällarna börjar dom leka på gården mellan husen. Och OJ vad dom leker! Och OJ vad många dom är! Och OJ vad det blandas med åldrar och kön och nationaliteter! Den yngsta ser ut att vara 2-3 år och den äldsta är 14-15!
Det är en underbar samling som tjoar och räknar hög: ”ETT två tre fyra fem sex…..” och ”DU ÄÄÄR!” och ”DU blev tagen!!” och ”AKTA!!!” och allt möjligt annat. Dom HÖRS och SYNS (när dom inte gömmer sej, men då syns dom också – iallafall från balkongen) och dom har så KUUUUL!
Ibland blir dom osams, men att höra dom lösa sina meningsskiljaktigheter är också underbart.
Det är en lycka att höra tjuten och skratten och skriken från gården varje vår och sommar!
Ett HÄRLIGT vårtecken!
erviluca #mammatillfyrakillar 