För cirka 1 månad sedan krockade jag med bilen. Sedan dess är det lite läskigt att köra bil. ”Det-händer-inte-mej” är helt borta, och har ersatts av ”Det-kan-hända-när-som-helst”. Det är en läskig känsla.
”Jamen jag har koll på trafiken, liksom. Jag känner mej trygg när jag kör. Jag vet hur man gör!”
Säger ”folk”.
Hej och hå!
Många förare tror att dom har FULL KOLL.
Hur faan kan man ha FULL KOLL på ANDRA människor?!
Och hur faan kan man ha full koll på mörkret, halkan, regnet och dimman?!
VA?!
När jag osäkert, med händerna hållandes hårt i ratten, försöker fokusera på Hela min omgivning, kör alldeles för långsamt för vad skyltarna säger, betyder inte det att jag är dum i huvet eller att jag är tappad bakom en vagn – det betyder bara att jag är rädd och att jag VET att DET KAN HÄNDA! Det kan hända mej, dej och alla andra!
Det var en Smått Chockartad Upplevelse att hämta grejerna i min krockade bil på Skadeverkstaden….Där stod kanske HUNDRA KROCKADE bilar i olika konstiga former. Min bil var en utav dom som var MINST krockad. Jag nästan KÄNDE all sorg och rädsla som alla krockade bilar skapat – för att inte tala om alla skadade kroppar, och smärtan, som många som suttit i dessa bilar upplevt. Var är alla dessa människor nu? tänkte jag.
Finns dom på vägarna, som jag, skiträdda för att dom lärt sej att ”det kan hända vem-som-helst”?
Eller är det bara jag som osäkert framför min bil?
Jag blir GALEN på mannen (alltid män!) som kommer bakifrån på motorvägen i 180 knyck, när jag precis kör om en långtradare på den fyrfiliga vägen, och så kör han så nära mitt (bil-) arsle att om jag kunde skulle jag släppa ”stans största mök” för att få honom att släppa lite på gaspedalen. Jag blir rädd! Tänk om jag måste bromsa till! Då är det bara mos av både honom och mej! Och alltid har ni/dom en NY bil, av ”värsta sorten” (dvs BMV eller en mercedes). Har ni liksom Egna Regler i trafiken??
Eller när jag kör i mörkret….SKITLÄSKIGT! Jag SER ju inget! Och tänk om det kommer ett rådjur eller en älg! Då kommer Mr Merca upp i mitt arsle igen, för jag kör ju för LÅNGSAMT! Men ärligt talat kör jag precis så fort som jag vågar, och precis så fort att jag håller mej kvar på vägen och svänger i dom kurvor som finns….
….men Mr Merca vill att jag ska flytta på mej!
Hallå Mr Merca: Jag KAN INTE flytta på mej! Och jag vill inte köra fortare. Kan inte. Vågar inte.
Jag vill komma fram nämligen. Levande.
Kan du tänka dej, kära herr BMV, att kärringen som sitter och trycker i bilen framför dej är rädd! Du kanske tycker att ”såna” inte borde vara ute i trafiken, men jag måste. Det är en del av jobbet. Och dessutom kanske jag kör fortare om 1 år, eller 2…när jag blivit mer van, eller mindre rädd, eller så kommer jag att fortsätta ”krypa” på vägen…..
Och det är bara för dej att stå ut med mej i trafiken. Jag måste ju stå ut med dej!
Men snälla du:
Sluta nosa mej i arslet! Det är skitläskigt!
erviluca #mammatillfyrakillar 