
Arga människor som söker konflikter kommer alltid att finnas.
Det är dom som antingen inte har fått/kunnat bli arga på det som dom verkligen är arga på, och har kanske samlat på sej en massa ilska (genom åren/under veckan) och så går dom ut i stora världen – In Real Life eller digitalt – och exploderar. Hit och dit och överallt.
Många som söker konflikter finns i sportvärlden. Dom kanske inte sportar direkt, men dom hejar på Något Speciellt Lag och hatar allt och alla som inte tycker som dom eller hejar på fel lag. Så går dom till en match och letar efter någon att ”råka” knuffa till och/eller bråka/slåss med och så kör dom!

Många andra som söker konflikter tycker om katter, hundar eller djur över huvud taget. Oj oj oj, om man skriver ”fel” saker på nätet om katter/hundar/djur när dom finns i närheten. Då får man verkligen hålla i hatten.
Antingen har konfliktsökarna (som alltid har RÄTT) vuxit upp i hem där det funnits någon sådan förälder, som ÄR konfliktsökare och som ALLTID HAR RÄTT – no matter what – och så gör dom som dom ”lärt sej” ELLER så har dom utsatts för konflikter och mentala (eller fysiska) övergrepp och behöver få utlopp för all ilska och frustration som samlats inuti.

Konfliktsökares största handikapp är att dom har SVÅRT ATT LYSSNA och ta till sej information. Fast egentligen behöver dom inte ta till sej någon information, kan man säga, för dom har ju alltid rätt redan från början. Det är så fantastiskt med dessa personer för dom kan ALLT om ALLT. OCH dom hittar något att bråka om i minsta lilla kommatecken.
Dom är som såna här tonårstjejer som jag träffade när jag jobbade som skolkurator och frågade den vaaaansinnigt förbannade eleven varför hon var så ARG på den andra tjejen….jo, för ”hon bitch-blickade mej!!”. Snacka om att man kan TOLKA in bitch-blickar i allt!
OCH kommatecken.

Det jag blir irriterad på är att jag låter mej påverkas av dessa KONFLIKTSÖKARE. Om jag tex vill ge ett råd till en hundägare sådär lite privat på Facebook så vågar jag inte det. Kanske lika bra, men det stör mej att det som hindrar mej är dessa jävla KONFLIKTSÖKARE – ibland även kallade troll (på nätet). Fast ibland är dom faktiskt bara arga ”besserwissers”.
”Ta bara bort dom/inläggen/kommentaren” sa jag förut, innan jag själv drabbades. Eller ”blocka dom”. Men det var innan jag lät mej själv påverkas av någon kommentar av en ilsken kvinna som tyckte att jag var ”världens sämsta hundägare” och ”inte borde få ha hund” och allt vad det var, för att jag gav råd om att ”knixa med kopplet” för att få hunden att reagera/lyda.

Man får heller inte skriva någonstans över huvud taget att barn ”uppfostras” eller ”behöver uppfostran”. Livsfarligt! Eller att skriva att ”Män och kvinnor är olika”. Oj oj oj! Jag tror heller inte man får skriva ”trotsålder” nuförtiden.
Vi som levt ett tag vet att allt går runt runt och dessutom utvecklas allt från ena sidan till den andra och så svänger det tillbaka igen. Samtidigt går det lite framåt också hela tiden. Utvecklingen alltså.
Vilket utveckling? ALLTS utveckling.

Vi som är lite äldre har gått igenom att låta hundar äta choklad och vindruvor (och överleva), till att hundar dör på fläcken av att nästan bara TITTA på både choklad och vindruvor.
Vi har gått igenom att chips är livsfarligt till att det finns chips av ALLA sorter.
Vi har gått igenom att ALLA äter kött till att nästan ingen längre äter kött.
Vi har gått igenom att några få är allergiska mot hö till att alla är allergiska eller intoleranta mot något.
Vi har gått igenom att ingen har några diagnoser till att ALLA av diagnoser.
Vi har gått igenom att säga ”nej” till hunden när den gör fel, till vänta in att hunden ska förstååååå vad den gör för fel (nästan som med barn) och därefter förklaaara för hunden vad den gjorde för fel så att den gör rätt nästa gång…. (typ!).
Vi har gått ifrån att ”barn ska ammas var fjärde timme” till ”amma babyn närsomhelst, gärna hela tiden om den vill” och från ”låt inte barnet bestämma något” till ”följ barnet sov-och matklocka, om den har någon och har den ingen; följ den.”

Vi har gått igenom både det ena och det andra, och tar kanske därför många (”nya”) idéer nuförtiden med en nypa salt.
Och vi vet att det blir bra ändå i slutänden….
….eller så dör man.
Det är ungefär dom alternativen som finns.
Sammanfattning: Ta Arga Människor med En Nypa Salt.
….och är du en arg människa; Ta livet med Nypa Salt.

Eller varför inte med En Klackspark? 🙂