Jag är hemma och suuuuk. 🤧 Hostar arslet av mej (gone!) på natten. På dagen hostar jag lite mindre….
Jag passar på att RENSA (igen) i en Billy-bokhylla, som jag en gång i tiden älskade, men nu avskyr tröttnat på. Därför har jag tagit ut skilsmässa. Han ska ner i källaren. Alternativt kastas. Han har gjort sitt. Vi har levt tillsammans sedan…. artonhundrafyrtiotvå 1998. Mitt längsta förhållande. 🤪
I detta skåp (dörrar nedtill = info för dom som vet hur Billy-bokhyllor ser ut) förvarar jag bland annat manuskript, dikter, sångtexter samt en hög utskriven mailkonversation från artonhundratrettioåtta förr.
Givetvis fastnar jag i den. Hela vägen till skilsmässan finns i text där. Samt min beskrivning av mitt liv som mamma till tre småkillar och en lite större. Intressant.
Det väcker minnen och jag tänker att jag gjorde så gott jag kunde. Då och nu. Jag gör alltid så gott jag kan (precis som dom flesta andra, tror och hoppas jag), förutom när jag inte orkar (men då orkar jag ju inte!).
En dikt blir nedskriven på några minuter plötsligt. Den kommer till efter rensningen, när jag tittar på Idol. Den ligger nu framför mej och ”glor”. Det jag skriver blir ofta nedskrivet fort. Det är väldigt sällan jag vänder och vrider på uttryck och idéer.
Billy ska ut och en ny (fast gammal – inköpt på second hand) ska in. Jag vill ha glasdörrar på allt eftersom jag inte vill ha damm på alla grejer! Och så är det snyggt också.
När ny-gamla hyllan är på plats ska jag kanske möblera om överallt, och flytta in min säng i Minstings gamla rum (så slipper jag höra när grannen och hans tjej bråkar). Fönstret är dock igentejpat året ut, och jag vet inte om jag kan sova i ett rum utan öppet fönster….jag kan ju ha dörren öppen…..
När ett fönster stängs öppnas en dörr.
Eller hur det nu var…
Jag har funderat på en sak till….det handlar om varför det kliar. Syftet, liksom. Men det tar jag i nästa inlägg. Eller nästnästa. Eller nåt.
erviluca #mammatillfyrakillar 