Jag blev bortvald! Det var en konstig känsla. Och mitt i känslokaoset skulle jag ”synkas” (filmas). Jag snöt mig och torkade tårarna, och blev filmad. Jag sa att jag tyckte Per gjort ett fel val och att jag fortfarande vill ”bli älskad och älska”, eller något sånt. Jag minns faktiskt inte. Jag kände mig ledsen och ”övergiven”. De som blivit valda var glada och sprudlade och hoppade runt och skrattade och kramades och jag kände mig ledsen och tom. Maria, som också blev bortvald gick iväg en stund. Jag såg henne i alla fall inte bland tjejerna.
Sen satt jag en stund och pratade med de glada utvalda och det kändes mer och mer okey. Och begripligt. Fast ändå lite ”utanförigt”. Men men….Jag ville sedan bara åka hem och vara ifred, slicka mina ”sår” och förstå vad som hänt.
Anette, som är väldigt ”spirituell” sa att jag skulle se det här som en lärdom och att jag kanske behövde lära mig ditten och datten (och det behöver jag säkert) men samtidigt kan jag bara vara jag och det har jag varit. Jag har inte forcerat mig själv och trängt mig fram när jag känt att det varit obekvämt. Jag har backat och dragit mig ur när det känts löjligt, och då har jag ju faktiskt varit JAG.
DESSUTOM blev jag inte förälskad i Per, vilket flera av de andra blev. Jag hade kunnat BLI – för han är en fantastisk man – men det klickade inte där och då i alla fall.
Jag får bara hoppas att det finns fler som han; VARM, GO, OMTÄNKSAM, KÄRLEKSFULL och stark och trygg i sig själv. Och med humor! Tyvärr var jag nog alldeles för spänd också när jag var nära honom – mycket pga pressen som fanns; ”Bli kär/förälskad!” och ”Kamp/konkurrens!” (mellan kvinnorna), för när han till exempel skämtade hajade jag inte skämten. Jag som skämtar så mycket själv! OCH gillar skämt. Jag var helt enkelt inte riktigt avslappnad och/eller närvarande.
Det här har varit en fantastisk och nyttig och rolig erfarenhet och jag är så glad att jag gjorde det.
Kanske jag ångra mig när jag ser mig på TV i höst – och jag ska ha skämskudden i högsta beredskap – men just nu känns det rätt bra, faktiskt.
😦
Men det är ändå jobbigt att bli bortvald.
Så det så!
erviluca #mammatillfyrakillar 
Jag kunde inte titta igår, var borta men ser att du skriver att du inte kom med till gården. Det är klart att det är jobbigt att bli bortvald – och dessutom i TV där det blir publikt. Hela situationen som du beskriver men även av det jag sett på TV ger intrycket av att det hela ska gå så fort (trots väntan på att bli filmad mm) och att det blir en väldigt krystad situation där man liksom ska tävla mot varandra. Att bli kär i en annan person under de förhållandena är nog inte optimalt, det finns ju inte chans att man lär känna den person utan det handlar nog till stor del om en längtan man har av att träffa någon och så projicerar man sina behov och känslor på den personen. Och även om du inte gick vidare så kanske du träffade några andra trevliga människor bland de andra deltagarna.
GillaGilla
Det var lika bra att du inte kunde titta… Jag såg ut som en helstekt fläskfilé som inte hade alla grisar i boxen. Typ.
Ja, det blev väldigt underligt och forcerat där och för mig var det helt omöjligt att lära känna bonden. Dessutom brukar jag behöva TID på mig för att börja känna fjärilar i magen och alltihop. Sån tid fanns inte. Jag tyckte Per var fin och verkade vettig, men jag fick ju inte en sekund ensam med honom för att lära känna honom, och de mycket få och korta stunderna han var med alla kvinnor, var det ”fullt ös – medvetslös” med fnitter och skratt och alla försökte höras och synas. Dessutom snurrade kamerorna runt oss som irriterande getingar… Så något ”naturligt” blev det inte.
MEN det fanns andra som det faktiskt klickade för och med Per, och som klarade av det här bättre än jag. Och det var ju bra att de fick stanna kvar. Jag klickade inte och det kände väl Per också. Ja, jag säger till honom att jag tycker om honom, men det gjorde jag också, och det hade kunnat ”väckas fjärilar” om förutsättningarna varit annorlunda, men nu var det inte så.
Efteråt är jag glad och lättad över att slippa resten faktiskt. Det har varit plågsamt att se sig själv i TV. Pust!
GillaGilla
Håller med ovanstående! Svårt att vara naturlig i en onaturlig situation! Men vad bra att du ändå inte ångrar dig även om det hade varit toppen att få se dig längre och att du hade fått träffa fåren 🙂
Men du får väl köpa tidningen Land de är väl en bondetidning o tror de har nån kontaktannonssida 😉
GillaGilla
Ja, det var supersvårt att vara avslappnad och naturlig!
Det hade varit kul att träffa fåren, men jag får väl söka till ”Får söker….matte” istället! För mig är det inte viktigt att jag träffar en BONDE, utan jag vill bara ha en man att älska och som älskar mig. Han måste också gilla djur, men han behöver inte vara bonde! Så jag tror jag avstår från att köpa tidningen Land. 🙂
GillaGilla