Häromdagen klickade jag på en man på Tinder (se förklaring nedan) som såg trevlig ut och så kom den där stora ”MATCHNINGs-grejen” upp. ”Kul!” tänkte jag. Och brukar jag tänka.
Vi började skriva till varandra nästan direkt (ibland kan det ta flera dagar innan man skriver något – ibland skriver man aldrig till den man matchat med…) och det verkade Trevligt. Vi bestämde att vi skulle träffas och fika – fast inte var och när.
Jag bad om hans FB eftersom jag tänkte att det vore lättare att kommunicera via messenger. Jag fick hans namn och gick in på hans FB och kollade lite – man är ju nyfiken!
Jag blev lite bekymrad…Såg vad han lagt in och vilka intressen han verkade ha….och blev ännu mer bekymrad….
Hans ”åsikter” på FB gick tvärtemot allt jag tror på och allt jag kämpar för. *suckade* Shit också! Tänkte jag.
Så jag klickade mej tillbaka till Tinder och ställde den raka frågan om han sympatiserade med SD. Det gjorde han. Jag skrev då att jag inte längre var intresserad eftersom SD står för allt som inte är jag.
Han blev lite ”sur”, och menade att det ju ”bara är politik” och att man ”bara röstar vart fjärde år” och att det borde inte styra chansen att lära känna någon personligt. Eeeeh….what?!?
Jag försökte förklara att min tro på människors lika värde är lika viktig som marken jag står och går på, att jag jobbat med flyktingar hela hösten och att SD står för allt som jag kämpar emot.
Han förstod fortfarande inte, och tyckte att jag var…”petig”.
Eeeeh….what?!?
Så kan det gå när man har Tinder på.
—————————————————————–
Fotnot:
För er som inte har Tinder (vilket man väl inte har om man har en partner, antar jag…) ska jag berätta vad det är: Det är en slags dejtingsite på mobilen där man tittar på bilder på män/kvinnor och klickar ”ok” på dom man tycker ser ok ut och bara kryssar bort på dom man inte tycker passar en. Lätt som en plätt. Man får inte veta vem eller vilka som ”kryssat bort en”.
Och plötsligt händer det! Man klickar ”ok” på någon som också klickat ”ok” på en själv och då kan man ta kontakt. Om man vill.