Äldste sonen har flyttat. Från Farsta till Gamla Stan. Ja, en del får till det…
Det var några veckor sedan, men jag måste berätta om Den Stora Flyttdagen, som var lite speciell…
Jag trodde att sonen redan flyttat, när han hörde av sej och frågade om jag inte kunde komma över och hjälpa till att köra grejer till tippen och slänga en massa saker, som han inte skulle ta med sej till Nya Lägenheten. Sagt och gjort. Jag åkte dit.
Jag blev rätt förvånad när jag kom in i gamla lägenheten och det såg ut som om ingen flyttat. ”Eeeeeh, va?!” liksom.
Jo, han hade tänkt att sälja allt, typ, och resten skulle slängas. Det var en soffa, en stor säng, flera bokhyllor etc som skulle ”säljas alternativt slängas”….och allt skulle vara ute ur lägenheten ”…typ idag, för i morgon kommer städarna.”
”Eeeeeh, va?!” liksom.
Jag, sonen och hans flickvän började packa ihop smått och gott i lådor och påsar. Alldeles för mycket (tyckte jag !) skulle slängas (usch, vad jag har svårt för att slänga Fungerande Saker) och ett gäng saker skulle sparas och förvaras i källarförrådet (i nya lägenheten). Resten skulle säljas…”typ, idag!”.
Jag undrade i mitt stilla sinne HUR sängen (JÄTTESTOR OCH TUNG!) skulle komma ut ur lägenheten och ner för 7 trappor (pytteliten hiss!)….
….för att inte tala om dom två stora bokhyllorna….
…glasskåpet, köksbordet, stolarna….
Men vi fixade och donade och körde till tippen, både en och två gånger, och slängde Fungerande Saker, utan att jag ifrågasatte ovanstående. Han har säkert en plan, tänkte jag.
Två män (invandrare) dök upp och skulle köpa TV:n. Den var fastskruvad i väggen så dom började skruva loss den medan jag, sonen och flickvännen fortsatte packa och köra grejer till tippen.
Jag och sonen satt där i bilen då jag undrade hur han tänkt att dom stora möblerna skulle komma ut ur lägenheten och ner på markplan, eftersom jag inte är så stark – ej heller flickvännen…. Sonen visste inte riktigt…Han hade ingen plan… 😛
Jag föreslog att sonen skulle ringa Männen-som-skulle-köpa-TV:n och fråga om dom ville ha något mer i lägenheten, för då skulle dom själva få bära ut det. Sonen ringde och frågade, och männen tittade runt och bestämde sej för att dom ville ha glasskåpet. ”Inget mer?” frågade sonen. Nej, det räckte. Han tryckte av mobilen och kände sej urstressad över hur han skulle få till det.
Jag föreslog att han skulle ringa mannen igen och fråga om dom kunde hjälpa till att bära ut sakerna ur lägenheten mot att dom skulle få glasskåpet och vad dom ville, gratis! Sonen ringde igen och mannen svarade: ”Självklart!”.
När vi slängt det vi skulle på tippen, åkte vi tillbaka till lägenheten och OJ! Allt var urplockat! Männen hade jobbat som idioter när vi var borta! Flickvännen stod där och sa att männen svettats och slitit som bara den.
Jag skulle ta över köksbord och stolar, och nämnde det, varvid den ena mannen på ”två röda” hade fixat in allt i min bil!
Som tack fick dom grejen som TV:n suttit fast i mot väggen (”värd ca 2500 kr”).
Vilken HIMLA TUR att dom kom och köpte TV:n! Hur hade ”vi” annars klarat den flyttdagen?
Jag vet inte hur sonen tänkte, men nästa gång kanske han drar ihop ett gäng kompisar som hjälper till….
Eller så säljer han en ny TV….
😛
Eh…hur gammal ar han igen…hahaha…
GillaGilla
Haha..vad ska man säga..tänka liiite innan kanske. Förstår att du som mamma fick bita dig i läppen.
GillaGilla
Sådan mor sådan son, kanske…. 😛
GillaGilla