ROTA = Reach Out To A refugee
Vi har många ensamma människor i vårt land. Jag vet inte hur det är i andra länder, men vad man får höra är att just Sverige har ovanligt många ofrivilligt ensamma.
Vi kryper in i våra hus och lever våra liv med ”dom vi redan känner” och ”dom andra” skiter vi i. Speciellt ensamma är dom som lever som singlar i olika åldrar.
Det kommer nu in en massa flyktingar. Vi tror att dom är ”annorlunda” och konstiga, och visst kommer många från en helt annan miljö och har ett annat sätt att tänka, än vi är vana vid, men dom flesta vill veta ”Hur lever svenskarna?” och dom vill lära känna oss och ”bli svenskar” och fungera i det svenska samhället.
Men hur ska dom göra det om vi inte blandar oss – om vi inte träffar dom?
Vi svenskar är lite ”blyga” – vill bjudas in för att komma. Och då kan vi säga ”nej tack” eftersom vi är osäkra och vet inte vad som förväntas. Det Okända är läskigt.
Och så pratar dom inte vårt språk. ”Tänk om vi inte förstår varandra!?” och det gör vi inte – i början. Men sen gör vi det. Så småningom.
Kan inte framför allt ”Dom ofrivilligt ensamma” gå till närmaste flyktingförläggning/boende och ta en fika? Eller kanske bara sitta och prata en stund med en flykting, eller tio. Berätta om Sverige, eller sej själv….eller fråga hur flyktingarnas liv är, eller har varit, dela intresset för ett fotbollslag eller en idol, spela musik som man gillar eller inte gillar tillsammans. Fika.
Dom som INTE är ”ofrivilligt ensamma” kan ju också hälsa på på boendena, men det är ju dumt att det sitter ett helt gäng flyktingar och längtar efter att få träffa svenskar på ett ställe, och utspridda ensamma svenska människor lite här och där, som inget hellre önskar än att få en vän, och vara en, när det går att lösa.
Ring närmaste flyktingboende idag och säg: ”Jag kommer och snackar en stund! När passar det?”
Vi kan kalla denna nya rörelse för ROTA =
Reach Out To A refugee.
För dom behöver nya rötter, och vi kan hjälpa dom med det, och samtidigt sluta vara så ensamma.
Härlig läsning då själv jobbar ensamkommande barn
GillaGilla
Jag träffar dem också… 😊
GillaGilla
Jag har blivit fadder åt en 46-årig kvinna. Först var hon ensam här med en tonårsson men nu har även en dotter kommit. Hon är överlycklig!
GillaGilla