Det är som om jag inte riktigt vet var jag bor, eller hör hemma, längre…
Fast det gör inget, och hundarna blir lika GLADA vart vi än hamnar: ”Hemma!! JAAAAA!”, ”Espen!! JAAAAA!”, ”Huset-i-Borlänge!! JAAAAA!!!”.
🙂
Såna är dom. Speciellt Fiona. Hon rusar runt av LYCKA vart hon än kommer, så länge hon känner igen sej. Är det NYTT är hon mer avvaktande. Milton travar in överallt, och Anpassar Sej. Lugnt och sansat: ”Jaha. Nu ska vi bo/vara här: Nöjd.”
Nåja.
Häromdagen, när jag skulle packa in i bilen – för det är mycket att packa hela tiden också – så ställde jag datorväskan….*host host host* – väska och väska, det är med som en PÅSE; min ”data-påse”…..
🙂
……men liknar väldigt mycket en plastpåse för inköpta skor från Skohuset i Borlänge (otroooligt bra affär, full av billiga skor!), för Den Riktiga Datorväskan är full av kollegieblock samt allehanda Viktiga Saker, som jag i och för sej aldrig använder…men ändå! Var var jag nu då?
🙂
Jo, i alla fall så ställde jag datorväskan (med kollegieblock etc i) till HÖGER om bilen vid bakhjulet och laptop-påsen till VÄNSTER om bilen vid bakhjulet (för att lasta in i baksätet till HÖGER respektive till VÄNSTER i bilen), för att sedan öppna bakluckan och släppa in hundarna där bak.
Medan jag gjorde det tänkte jag: ”Nu får jag inte glömma datorpåsen till höger, så att jag kör ifrån den!” och sen tänkte jag att ”…det gör jag ju inte. Jag lastar först in till höger och sen till vänster och så glömmer jag ingenting!” …..
🙂
…..och sen fyllde jag på vatten i vattenskålen till hundarna, stängde gallergrinden bak, lastade in laptopväskan (med kollegieblock och papper) vänster bak, hoppade in i bilen och började backa…..
🙂
”OJ! VAD VAR DET?!?!” tänkte jag när jag körde över något.
”Hoppas det inte var en liten hund eller något annat litet djur”, tänkte jag sedan och svängde bilen i körriktningen och stannade för att se vad det var jag hade kört över (med hopp om att det var en större sten eller något sånt….).
VAD hade jag kört över???
GISSA!!!
Min laptop! Of course!
*suckar*
Jag förbannade mej själv, och gick sedan ut, lyfte upp påsen och tittade i den. Laptopen såg hel ut. Jag bestämde: ”Laptopen är hel. Inget gick sönder”. Punkt. Puh!
🙂
Sen gick hela helgen med lite ”Hemma”, lite mer ”Espen och Skärgården”, en hel del SOL och lite ”hälsa-på-mamma” och ganska mycket ”köra-bil” och en hel del packande ut och in i väskor och påsar. Rätt mycket promenader också, med hundarna – som alltid. Här och där. Mest där.
Idag, på morgonen, öppnar jag min laptop…. ”Hoppsan, hejsan!” och ”SUCK! DUBBELSUCK!!” 😦 Laptopen ÄR trasig!
Nu måste jag gå till min chef, med mössan i handen, och bocka och niga och be om ursäkt: ”Tyvärr körde jag över min NYA laptop med bilen….”.
Sorry! Liksom.
Fi faan!
Och det är JAG som måste leva med MEJ – varje dag!!
😛
PS. Eftersom laptopen är trasig och jag inte förstår hur jag ska lägga in bilder från iPaden…så blir detta inlägg med små smileysar emellan istället. Dom bilder jag lagt in lyckades jag lägga in med laptopen, men nu är den DÖD! RIP laptop. 😦 DS.
erviluca #mammatillfyrakillar 