Perfekta människor/erviluca

Samtidigt som ”vi” blir bättre och bättre på att se till diagnoser och annorlunda beteenden, och bättre på att se och stoppa mobbing – både på arbetsplatser och skolor – och blir mer och mer medvetna om hur viktigt det är att ”älska alla” och att alla måste få vara som dom är och så vidare, så är det som om det är Det Perfekta vi strävar efter – allihop.

Hela tiden visas Dom Duktiga upp; dom som verkligen KAN fånga dagen och leva i nuet samtidigt som dom KAN spara pengar och resa på fantastiska resor (2-3 ggr/år), träna och äta rätt, vara snygga och ha fina frisyrer med lagom tjockt hår. Dom äter näringsriktig mat utan socker och vitt mjöl och utan, eller med, ditten och datten. Såna som är sambo eller gifta, har barn och fint hus med fina möbler och barn som fungerar. Och fungerar dom  inte perfekt så får dom en diagnos, och då får dom hjälp för det, eller så bråkar föräldrarna lite lagom mycket med skolan, som ”inte fattar något”….

Dom har många vänner som dom träffar regelbundet på Tjejträffar eller Herrmiddagar och så spelar dom golf och tennis, eller går på gym, och så åker dom utomlands var och en för sej ibland, och tillsammans med familjen ibland. Barnen går på ishockey och fotboll och dansar, sjunger i kör och spelar instrument och har många vänner. Dom köper kläder med fina märken på eftersom ”det är bättre att köpa något som är lite dyrare och som HÅLLER, än att köpa något billigt som ändå inte håller”.

Dom kan prata för sin sak och dom kämpar för att hela tiden utvecklas. Dom manglar sina lakan och städar noga sina hem (och har städerska, från Polen) och köper hem blommor åt sej själva varje vecka”för det är så fint med fräscha blommor på bordet”. En dag i veckan äter dom en gemensam middag med levande ljus och fina rätter, som har svåra utländska namn, som dom lagat tillsammans allihop i harmoni.  

Allt är så Perfekt!

När dom sörjer någon som dött gör dom det på ett bra sätt, dvs dom gråter lagom mycket varefter dom ser det Goda i vad som hände och förstår att lära sej något utav händelsen (tex att leva mer i Nuet och uppskatta dom små sakerna i tillvaron). Vid katastrofer (om det händer en sådan) kan dom först reagera med sorg och förtvivlan, varefter dom förstår Meningen med händelsen och så lär dom sej något av den, och  ”skulle inte vilja vara utan det som hände”.

Dom är så kloka och fina och lugna och vackra och perfekta så man blir alldeles stressad, och man önskar att dom åt för mycket och blev tjocka, eller att dom skilde sej och inte hittade ut ur smärtan (förlåt!).

 OM dom här skiljer sej, så LÄR DOM SEJ något av skilsmässan, och inom ett år har dom hittat en ny och bättre man/kvinna och så flyttar dom ihop med den nya, och så lever dom ihop med den här nya i ett ännu bättre och ännu mer kärleksfullt äktenskap, i ett ännu större och finare hus.

Dom blir chefer för att dom tror på sej själva och fångar dagen och tänker positivt, och dom tränar och mår bra och äter rätt och gör aldrig fel……

…… så att vi andra som är Mänskliga, har lust att gå undan och spy lite grann bakom hörnet, och kanske torka av oss på baksidan av deras Perfekta kläder.

För det är som om dom skulle behöva EN liten fläck, iallafall.

Typ.