Etikettarkiv: iphone

”Anfaaaaaall!!”/erviluca

 

…eller: Att vara Hund- eller Kattmänniska.

 

Vi skulle hem till Äldste Sonen. Hundarna var med, förstås, men innan vi gick in till honom med dom, gick jag en extra kiss- och bajsrunda med dom. För säkerhets skull.

17 mars 2013 017

Inte visste väl jag att dom skulle MINNAS katten! Dom verkade ju inte ens upptäcka den sist vi var där; Den låg högst upp på en hylla och spanade hela tiden, och hundarna studsade runt ”som ingenting”, vad jag minns….

Men när Äldste Sonen öppnade dörren KASTADE sej hundarna  in: ”ANFAAAALLL!!!” Dom fullkomligt VRÄKTE sej in, och jag tappade kopplena. Hundarna RUSADE rätt in där katten satt/låg, på en fåtölj, Äldste Sonen rusade efter och räddade (livet på?) katten, som kissade på sej av skräck – nej, den kissade inte på SEJ, den kissade på Äldste Sonen!

Nu är jag ju 100% säker på att hundarna inte hade rört katten om den suttit still och förvånat stirrat på dom, men vilken katt gör det när två svarta monster kommer rusande mot sej!?! Det är ju dessutom en INNEKATT så den har ju liksom inte upplevt så himla mycket av andra djurarter osv…. 

Hundarna studsade sedan runt och ropade ”Var är katten?! Var är katten?!” eller ”DÄR är katten!! Jag vill haaaa den!!” (fri översättning).

Jag bestämde mej för att Utvisa hundarna.

Vinterbilder februari 2013 promenad med Fiona och Milton 014

Utvisning till bilen. Där är dom vana att sitta/ligga och vänta. Och dom tycks trivas.

Sen blev det lugnare. Jättelugnt.

Hur gör man då när man UMGÅS med tre SPELGALNINGAR? Jo, man spelar spel.

DOM spelade tillsammans, jag glodde på min iPhone på Facebook. What else liksom?!

Sen bjöd Äldste Sonen på pizza.

Sen åkte vi hem.

Och mina funderingar satte igång:

När Äldste Sonen var ca 3 år skaffade jag katt. Sen hade vi katt/katter i alla år när han växte upp. Han blev då ”katt-människa”.

När Grabbarna Grus var rätt så små skaffade jag hund. Därmed blev resterande gäng ”hund-människor”, tror jag. Eller? Kanske är det lite blandat; att någon utav dom är ”hundmänniska” och någon är ”inget-djur-alls-människa”…Jag vet inte så säkert än…Men en sak vet jag, och det är att dom INTE är kattmänniskor!

Och det är tack vare, eller pga, MEJ!

Moi!

Kanske deras pappa har lite att göra med det också. Han är en ”INGET-DJUR-ALLS-människa”.

Huuuuuur kunde jag gifta mej med en sån???

Nåja.

Det är lätt att vara efterklok.

Men fina barn blev det!

🙂

 

Första dagen…. /erviluca

 

….på nya jobbet.

Det känns bra.

Rätt, liksom.

Som om det är ”min grej”. My kind of people. My kind of thinking.

Jag fick en iPhone5 och en iPad. Shit pommes frites! Ska man verkligen ge såna tjusiga saker till en sån som mej, som inte förstår att uppskatta det??

Paddan (töntigt att säga så säger mina söner, men who cares?!) och iPhonen kan en massa tjusiga trix – som att göra saltomortal och bakåtvolt samtidigt som dom visslar ( 😉 ), eller nåt sånt – men jag är nöjd om jag lär mej skriva på dom och kan svara i iPhonen när den ringer, typ!  Är det inte lite slöseri att ge mej så tjusiga saker då?

Jag hade nöjt mej med en vanlig mobil och en lap top – bara dom fungerade och var lite sådär halvsnabba. Typ.

Men, men, nu ska jag ”leka med iPhonen och Paddan” ikväll för att lära mej dom…. Det är liksom min läxa. Typ. Eller nåt.

Jag ska iallafall kunna:

1. Svara när det ringer.

2. SMS:a

3. Svara på SMS

…på iPhonen.

På ”Paddan” (”tööööntigt!”) ska jag kunna gå in på tim-schemat och lägga upp mina tider, skriva och svara på mail där, gå in i ett annat schema och skriva in mina tider där själv och….? Jag tror det var allt.

Nu måste jag träna!

Hej och hå!

Jag som trodde jag skulle kunna börja träna på något gym (också!) men hej och hå, här ska tränas på iPhone och Paddor istället!

🙂