När han kallar mej ”Hjärtat” smälter jag till en liten pöööl och blir till ett stort Kärleksfullt Hjärta hela jag……
Jag tror faktiskt jag aldrig blivit kallad olika kärleksnamn…någonsin…
…och då har jag ändå haft en del förhållanden och genomgått flera förälskelser….
Har du?
Har du kalllat/kallar du din Älskling för olika kärleksuttryck?
Rebloggar mitt inlägg om Kalla Faktas program häromdagen om Pedofiler. För jag vill att det ska Uppmärksammas!
Dom finns omkring oss.
Dom söker inte hjälp!
Och OM dom skulle göra det (pedofilerna) så FÅR DOM INGEN HJÄLP förrän dom är dömda……
*suckar uppgivet*
”Grrrrrrrrrrrrrrrrrr!”
UPP TILL KAMP EMOT ÖVERGREPP MOT VÅR FRAMTID = VÅRA BARN!!!
Nu är min skalle till försäljning igen!
Jävla skalle-jävel!!! Fuck you! Liksom….
Den SUPERDUPERVÄRKTE på måndagen = ÄKTA migränanfall (med hela kittet, såsom att inte kunna röra sej, obegripligt stark värk, illamående, ”jag-vill-bara-dööööö-känsla” osv). 
EFTER en sådan attack brukar jag vara som en urvriden disktrasa – dock smärtfri och en känsla av att ”det är över”…..
MEN!
Icke sa Nicke!
En moooolande värk återkom på tisdagen….fortsatte på onsdagen….blev lite värre mot torsdagen…..höll sej konstant på fredagen….och så vaknade jag idag av AJ AJ AJ AJ AJ AJ AJ!!!
ONT!
Inte värsta migränen idag, men fy faan vad jag blir trött av denna värk!
Och migrän-medicinen är slut.
Alvedon & comp är som sockerpiller för mej. Hjälper NADA!
Och så blir jag irriterad. Och tycker att alla ljud är…..Störande!
Och helst vill jag bara vara IFRED med min värk….äta tonvis med godis, dricka litervis med vatten, och ligga och jäääääsa ENSAM någonstans där jag kan vara helt ostörd och inte bli avbruten i min värk…..
Men så ser inte Livet ut.
Och min kära läkare vill inte skriva ut mer migrän-medicin, för hon vill att jag först ska utredas av ytterligare en Expert, vilket jag inte vill….för jag tror inte ett skit på s k ”experter”! HON oroar sej för om migrän-medicinen kan ge biverkningar i längden…..
Men det skiter jag i! Jag vill bara Överleva nästa attack. Oavsett längden på den.
Hos Experterna blir jag bara någon slags ”försökskanin” och får prova ytterligare konstiga mediciner med ytterligare konstiga biverkningar….Jag vill inte!
Jag vill ha min ”gamla vanliga” migrän-medicin, överdosera den ibland…och vara utan den ibland….precis som jag har det just nu….
…..och så vill jag vänta på att klimakteriet är färdigt så att alla hormoner slutat dansa runt i kroppen som jävla idioter….och SEN tror jag att jag blir migränfri!
Faktiskt.
….eller inte….men då får jag väl fortsätta ”överdosera” migränmedicinen av och till, för efter 30 år med flera migrän-anfall i månaden, VET jag ju att det är det ENDA som hjälper…..
Och vad som INTE hjälper är att träffa ”förton” olika läkare som trycker och tycker och undersöker och tycker lite till….ger mej mediciner med äckliga biverkningar, som gör att jag mår sämre på ANDRA sätt….och så ska jag då välja mellan:
1. Gå omkring och vara kräkfärdig hela dagarna dygnet runt
eller
2. Ha det som vanligt (= migränanfall då och då, och huvudvärk rätt ofta….)
eller
3. Bli alldeles skakig i hela kroppen och inte kunna prata rent
eller
nr 2
eller
4. Bli helt förvirrad och knappt veta vad jag heter eller vem jag är
eller
nr 2
osv…..
En del människor har det så här.
That´s it!
Det är bara att Gilla Läget.
Eller snarare:
Ogilla läget……
…… men Leva med det!
Datorn ville inte koppla upp sej mot nätet.
K A T A S T R O F ! ! !
Sönerna på ingång + Icke fungernade nät = KATASTROF!!!
Jag kände: ”Antingen flyttar jag eller så måste internetuppkopplingen fungera!”.
Punkt.
Liksom.
Internet fungerade inte.
Jag flyttade.
Not!
Jag ringde till Bredbandsbolaget idag och frågde varför vårt internet inte fungerade. Killen kollade upp det och sa sedan att vårt modem inte funkade. Han skulle skicka ett nytt. Och ny sladd.
”Suck!” tänkte jag….”Skicka ett nytt” betyder ju flera dagar utan internet…hemma….med flera söner….utan tålamod….
DET GÅR INTE!
Det är bara att gå och lägga sej och döööööö! Eller typ……rymma!
FÅR mammor rymma?!?
Näe, jag tror det finns en lag som heter: ”Förbjudet-för-mammor-att-rymma-lagen–No-matter-what!?”
Typ.
SUCK!
Vi tittade på Talang. Kul, för alla åldrar. Och kön. Punkt.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
Och för information för er-som-inte-vet:
”Let´s dance” = att titta på för bögar och tanter över 40…(säger Grabbarna Grus´ pappa)
”Körslaget” = att titta på för bögar och tanter över 40 år…(säger Grabbarna Grus´s pappa, enligt grabbarna Grus, som då får ligga bakom dörren och kika i dörrspringan för att inte vara bögar eller tanter över 40…..)
….bara så du vet!
…………………………………………………………………………………………………………………………………………
Nåja.
Talang och Parlamentet kan man titta på när man är kille/man/tonåring….tydligen……Inget uttalande från Grabbarna Gru´s pappa därvidlag….
Det betydde att jag fick lite tiiiiid innan K A T A S T R O F E N var ett faktum.
Jag ”fipplade” lite vid datorn…”fixade lite”….tryckte på lite grejer här och där….”trixade” och ”donade”…..Och plötsligt fungerade internet igen!!!
Och det ”icke-fungerande-modemet”!!
Jag fattar inget!
Nada.
Noll!
Men det är ju ingen nyhet direkt….
Min bil sjunger på sista versen…..
….och den går så här:
”Aj aj aj! Det bultar och det bankar
Aj aj aj! När du kör runt med mej
Aj aj aj! Du måste fylla mina tankar
Aj aj aj! Det är fel på en grej!”
Så sjunger den!
Lovar!
Det var det jag gick och funderade på igår, när jag var ute med hundarna….
Jag gick och gick och gick…och ville egentligen gå tills benen inte bar längre…Kände att det var ”läge” för en sån promenad….
Utmattningspromenad…
….men magen skrek: DU MÅSTE ÄÄÄÄTA!!! NUUUUUU!!!!
…och kroppen la till: OM DU INTE ÄTER INOM X ANTAL MINUTER SÅ SVIMMAR JAG!
Så det var bara att ”lyda kroppen” och göra promenaden ”lagom lång”….för att sedan gå hem och ”tanka”.
Men oj vad tankarna maaalde och maaalde…..
Jag ska inte berätta i detalj om hur mina tankar gick….
……men dom gick lite runt, runt……
…….och hit och dit…..
…… och i krokar och upp och ner….
Överleva…..?
Bara leva…?
….eller….
Leva Livet??
Kämpa? Traska på? Eller slå klackarna i taket?
Rätt och fel? Hur ska man veta?
Kärlek eller inte? Älskar jag mej själv?
Är jag älskad, på RIKTIGT?
Vad är ”på riktigt”?
…………………………………………………………………………………………………………..
Jag tänkte att jag skulle vilja hitta Grundbulten…Den Inre Kärnan…Den grej som allt snurrar kring….”Pudelns kärna”….
Finna ett Lugn. En inre ro. En Tillfredsställelse med Livet.
Någon slags Nöjdhet.
Jag vill landa.
Rota mej.
Vara älskad. I grunden.
Duga.
Och hitta Grundbulten.
Och skruva fast den, ordentligt.
Vara NÖJD.
Tillfreds.
Alla dagar.
Till tidens ände.
Hallelujah!
Och Amen.
Stenis arbetar på ”Aktiebolag Ändrade Planer”.
Typ.
Jag har insett att allt man Planerar kan ändras. Alltid. När som helst.
Det handlar alltid om ”Kanske…”.
Och det är Kanske ända tills det blir : ”NU sker det!”.
Stenis har haft det så i flera år. Jag har bara upplevt det i 1 år. Med Stenis.
Tur att jag ändå är så FLEXIBEL och ANPASSNINGSBAR.
Jag reagerar med ”SKIT OCKSÅ!!”, och sen är det bra.
Och jag vänder blad.
Nästa sida.
Typ.
-”Jag ska jobba i Täby från och med nästa månad”, säger Stenis.
-”Kul!” säger jag. ”Det blir ju jättenära mej!”
Jag funderar på hur mysigt det ska bli, när han arbetar så nära…Vi kan träffas typ varje dag…nästan!
Det går 5 dagar:
-”Näe, det blir nog inte Täby – det blir Danmark!” säger Stenis.
-”DANMARK!? Va faan!!?!”
Jag funderar på om vi kommer att kunna träffas ALLS! Jävla skit, liksom!
Det går en vecka:
-”Jag ska jobba mitt i Stockholm fr o m nästa månad!” säger Stenis.
-”Mitt i Stockholm blir ju rätt bra, för mej, och oss….” konstaterar jag.
Tänker ingenting. Det blir som det blir….
Stenis ringer:
-”Hej, jag är i Trollhättan! Jag ska vara här i 3 månader nu!”
-”Okey!”
……………………………………………………………………………..
-”Hej! Jag tänkte komma över. Jag blev plötsligt ledig i 2 dagar….”
-”KUL! Kom över!”
Glad och förväntansfull….
Jag städar och donar. Uno dör….
-”Hej! Jag kommer inte. Ändrade planer. Jag jobbar.”
Aktiebolag Ändrade Planer ändrar sina planer…..
……igen.
Jag tyckte det var så fiiiint när Milton stod där med nosen emot Unos näbb. Så gulligt!
I min fantasi släppte jag ut Uno ur buren och han flög och satte sej på Miltons huvud, och så blev dom bästisar…..
Igår satt Milton klistrad vid buren medan jag dammsög hela lägenheten. Stenis skulle komma, så jag städade och fejjade i varenda vrå (!).
Då och då tittade jag till Milton. Han var helt fascinerad av Uno, och Uno av honom…..
Bästisar, tänkte jag.
I morse låg Uno på burens botten. Svårt skadad. Hela ena benet var trasigt och vingen hängde helt snett. Han skakade och såg ut att må riktigt dåligt.
INTE Uno. Googlad bild
Jag funderade på om jag kunde göra något åt det, om han kunde ”läka ihop själv” eller vad jag skulle göra…..Jag lyfte upp honom och tittade närmare på skadan. Det såg INTE bra ut. Han mådde INTE bra. Han led.
Jag tänkte: ”Stenis får döda honom när han kommer”.
Så tittade jag på honom igen….AJ, vad ONT han verkade ha! Jag insåg att han inte skulle kunna ligga hela dagen och ha så ONT, så jag bestämde mej för att döda honom själv.
Men HUR?!
Jag fyllde till slut en (tom) glass-plastburk med vatten och tog Uno och stoppade ner honom i vattnet och satte på locket. Efter några sekunder slutade han sprattla där inne.
Han var död.
Sorgligt.
Minsting började gråta.
Mellan fick tårar i ögonen.
Storing var inte hemma.
Sen torkade Minsting tårarna och gick till skolan.
Mellan bröt ihop helt och kunde inte gå ut alls, och fick stanna hemma.
Nu sitter Bella där i buren och tittar sej omkring och ser ut att fundera på vart hennes älskling tog vägen….
Sorgligt.
Många kan verkligen offra sej för kärleken, men är det att ”offra” när man VILL förändra något för Kärleken?
Vad har du ”offrat” för kärleken?
Det finns dom som inte ”offrar” något…inte förändrar något för Kärleken. Där livet ”tuffar på” och OM dom blir kära, så får Den Andre ändra på SITT liv, eller så blir det ingenting.
För ett tag sedan träffade jag en kvinna som berättade att hon haft ett särbo-förhållande i 10 år! Till slut gav hon upp. INGEN utav dessa två ville flytta till den andres stad, TROTS att (eller just på grund av att…?) ingen utav dem någonsin flyttat!
HAN bodde i sitt föräldrahem, och föräldrarna hade flyttat ut ur huset….HON bodde kvar i staden där hon alltid bott. Båda hade vuxna barn som klarade sej själva. Ingen ville flytta. Inte ens på försök.
Och så tänker jag på Kvinnan som flyttade till sin beduin-man i Jordanien. HON vågade! HON satsade allt på ett kort! HON ville.
JAG har vågat och velat, och inte varit rädd. JAG har varit beredd att ge upp nästan ALLT för Kärleken. Inte för att jag är någon slags martyr eller lågt stående varelse, utan för att jag tycker att Kärleken är det Viktigaste i livet. Allt annat kan man ”fixa till”….eller anpassa sej till. Förutom barnen då. Men dom kommer ju först, på så sätt att jag aldrig skulle kunna överge dom.
Men många gör det också: Överger sina barn för Kärleken. Flyttar till Falun, fast barnen bor kvar i Stockholm….
Har du övergivit något/någon eller Offrat något/någon för Kärleken? Har du ångrat det eller inte?
Har du avslutat en relation för att ingen av er velat flytta på sej osv? Har du ångrat det eller inte?
-”Jag mår så bra när jag är med dej. Jag kan vara mej själv. Slappna av. Jag är JAG när jag är med dej och det är så skönt!”
….sa jag….och tänkte:
”Det kännns bra när man kan vara den man är med någon. Precis den man är.
Det känns bra när man blir sedd och uppskattad för den man är.
Det känns härligt att vara älskad.
Och älska.”
