Ibland är det verkligen inte kul att vara ensam. Ibland är det otroligt tråkigt och booring och sorgligt och alldeles alldeles….ensamt, att vara ensam.
Ytliga och fina kontakter i all ära.
Vänner och bekanta i periferin, på jobbet och på Facebook finns.
Men en riktigt nära och kär vän…
……en sån som ”bara finns där”, en sån som man kan hänga med på helger utan att behöva GÖRA något, en sån som är självklar, en sån som man kan åka på semester med, hitta på saker med, gå långa promenader med, vara tyst med, prata med om allt möjligt, vara ful med, fisa med……
…..och gärna älska med också, men bara om vännen är manlig form, för tyvärr tänder jag inte på kvinnor 😜.
En sån vän längtar jag efter så det gör ont ibland.
För dom flesta promenader är ensamma, semestrar tillbringas i ensamhet utan något att göra. Det är inte kul att åka någonstans ensam, och att uppleva ensam är ingen riktigt upplevelse. Det är bara…ensamt.
Helgerna tillbringas för det mesta i ensamhet.
Jag har dock vant mej och gillar till och med mitt eget sällskap för det mesta, men ibland suuuger det i mitt bröst av en ihålig och tom känsla – något slags svart hål, som nästan suger musten, eller lusten, ur mej.
Sen är det ju det där med Tillsammansheten där det ska planeras och fixas och tyckas och ändras och trixas och alla krav som medföljer hur man ska vara, gå, stå och fungera….
….och då jag tappar jag andan lite grann.
För jag vill bara vara och göra i all enkelhet. Jag har så svårt för omständliga människor där det ska fixas och trixas och tänkas och ändras och allt – såna som gör att allt blir komplicerat.
Och då vill jag inte vara med längre.
Då vill jag bara vara ifred med mej själv i all enkelhet, utan allt trix och fix och omständliga människor.
Da capo al fine.
#ensamhet #ensam #vänner #näravänner #tillsammans #semester #helger #ensammahelger #ensamsemester #varahemma #omständligamänniskor #trixochfix #aldrigensam #aldrigtillsammans #svarthål #ont #smärta