#donttrustyourbrain #litaintepådinhjärna #hjärnan #minnet #minne #andershansen #svt #noren #bergman #sanningen #vadärsanningen

Ofta säger människor att dom ”säger som det är” eller dom ”säger sanningen”, men sanningen finns inte. Det finns bara olika upplevelser av vad som hänt plus att hjärnor gör om minnen i våra hjärnor så att vi ”minns fel”. Alltså: Lita inte på din hjärna.
Jag tittade på: https://www.svtplay.se/video/29761322/din-hjarna/din-hjarna-sasong-2-dina-minnen?start=auto igår, dvs programmet ”Din hjärna” på SVT som handlar om minnet. Och jag tänker ”jag visste det!!”. För när mina barn berättar om vissa saker dom minns så har jag tänkt: ”Näe! Så var det INTE!” men så har jag också tänkt att ”…fast så minns HAN det och då får det vara så. Han var barn då – jag var vuxen då och är vuxen nu.” Jag minns något annat och i det stora hela spelar det ingen roll.

Som tex när någon av sönerna sa: ”Kommer du ihåg när vi ALLTID gick till skogen och plockade blåbär tillsammans och sen gick vi hem och du gjorde blåbärspaj” och jag är (nästan) helt säker på att vi gick till skogen och plockade blåbär EN gång och att jag gjorde paj just den gången och typ aldrig mer. Men jag låter sonen ha det minnet, för det var ett väldigt bra minne. Keep it! liksom.

Men för övrigt, när folk skriver sina memoarer, eller som nu när Norén dött och han har skrivit dagböcker och berättar om sina barndomsminnen och allt möjligt. Det betyder alltså inte att allt är SANT, utan mer att det är hans MINNEN och dessutom tolkat utifrån vem han var då OCH icke att förglömma; Hjärnan gör om minnen.

JAG minns 70-talet och alla svenska Norén-pjäser på TV…och hur FRUKTANSVÄRDA jag tyckte dom var, med vuxna människor som slogs och bråkade, svor och söp och var allmänt ELAKA mot varandra. För att inte tala om filmerna som Ingmar Bergman gjort – i princip samma Eländes Elände.
Kan det ha varit dom som var födda på 30- och 40-talet som då blivit vuxna och som tyckte att allt var så förljuget om dom haft föräldrar som bråkade och slogs, söp och betedde sej som idioter i hemmet, men som låtsades vara fiiiina människor utanför, och att dom då ville visa hur det minsann ÄR?!

Och så växte jag själv upp i en rätt lugn och trevlig familj utan bråk och fylla och tyckte att dom där pjäserna endast var jobbiga att se och jag kände inte igen mej alls.
På den tiden, kära unga läsare, fanns det bara EN kanal på TV och man tittade på det som sändes. Punkt. Man kunde heller inte välja att sitta på sitt rum och kolla på mobilen, för DET FANNS INGA. Så isåfall satt man på sitt rum och stirrade i väggen, för om man tex ville lyssna på musik, så fanns skivspelaren i vardagsrummet där TV:n var så…. life was hard.
Såja, nu gick jag från Minnet/Hjärnan/barndomsupplevelse till Noren, Bergman till hur det var ”förr-i-tiden”.
Bra jobbat, Erviluca.

Give me five!