FULLPROPPAT tåg/erviluca

#roslagsbanan #trångt #svimmar #kaninteandas #kollektivtrafik #SL

När jag kommer till tågstationen i Åkersberga på morgonen anar jag ugglor i mossen. Det är FULLT av folk på perrongen vid ”Spår 2” varifrån VISSA tåg går mot Stockholm på morgonen. Ungefär vart fjärde tåg går från perrong två, resten från perrong ett. Varför? För att förvirra för oss resenärer, förstås!

Jag ställer mej på perrong två och väntar. Och väntar. Något sägs i högtalarna som sitter på perrong ett, så att inget hörs när man står på perrong två…..

Vi väntar. Och väntar. Sen plingar det och ett tåg kommer till perrong ett. Alla går och springer över spåret till perrong ett. Tåget blir PROPPFULLT. Jag får stå. Hatar att stå hela vägen till Stockholm. Det är svettigt och man har liksom inget att göra och man blir trött i benen och ryggen.

Vid varje station fylls tåget på lite mer….och sen lite mer…. När jag har lust att ropa att det inte finns mer plats, kliver det in några till. Vi står tätt ihop som packade sillar. Dörrarna stängs och tåget står still. Det sägs något i högtalarna, men det är svårt att höra. Jag tror det är ”ett tåg framför” eller nåt….

Det börjar bli ont om syre i vagnen. ”Öppna fönstren!” ropar någon. ”Öppna dörren!” ropar någon annan. Bredvid mej håller en liten kvinna på att svimma. Jag knackar på en sittande mans axel och säger: ”Det är en kvinna som svimmar. Hon behöver få sitta.” Vi forslar kvinnan till sätet och hon sätter sej med huvudet mellan benen.

Jag börjar också känna mej lite snurrig. Det är så trångt! Tåget åker och jag försöker ANDAS DJUUUUPT, men hur bra går det när man har näsan mot någons rygg och syret håller på att ta slut? Jag bestämmer mej för att gå av vid nästa station, bara för att få andas!

Jag tränger mej ut genom raden av människor och står plötsligt på en station i ”no-mans-land”. Närå, det är Djursholms Ekeby där alla rika människor bor.

Där står en man som säger att flera tåg åkt förbi fulla. Medan han säger det åker ett tåg förbi utan att stanna. Nästa tåg stannar och jag kliver på. Även det är rätt fullt, men det är inte packat. Jag får stå. Igen.

Väl framme har jag svettats ungefär 3 dl, resan har tagit ungefär 2 timmar och jag kommer dessutom 30 minuter för sent till jobbet, med svett-torkade kläder.

Fi faan!