Vilken bra kampanj!
Så många tankar som aldrig tänkts fullt ut och som nu delas. Allt som ”vi” trodde vi var ensamma om, alternativt ”accepterade” utan att egentligen acceptera – såsom smekningar för högt upp på låret (eller över huvud taget på låret!), snuskiga viskningar i örat, tung flämtandning i örat, ”hoppsan-tog-jag-på-dej” på brösten och rumpan, blottningar etc – och som vi inte pratade med varandra, eller andra om….och som vi kanske inte ens tänkte på att vidareförmedla till någon, eftersom….
…”jag borde inte satt mej där” eller ”han kan ju inte hjälpa att….” eller vilka förklaringar vi nu tagit på oss eller ursäktat honom med….
….eller alla dom gånger vi svalde förtreten, bet ihop om ilskan och rädslan och bara gick vidare i livet, lite mer stukade och lite mer vaksamma….
Men nu står vi upp allihop och säger #metoo och visar därmed att vi inte längre vill och orkar att det är som det är.
Dessutom kanske vi väcker några män: Både dom män som faktiskt lagt en hand för högt upp på låret och även dom som aldrig gjort det men som inte vet hur många män som faktiskt gjort det….
…och hur många kvinnor/tjejer som varit/är utsatta igår, idag och i morgon….
I nästa inlägg berättar jag om mina utsatta tillfällen – i alla fall dom jag minns. För nu tror några män att ”hon måste ju tåla att någon tar initiativ genom att lägga en hand högt upp på låret” och då måste jag bara berätta VEM som la handen på låret (när jag kände mig kränkt) och när….