Sonen är 14 år och åker Roslagståg alldeles ensam för första gången. Han ska ta sej in till ”stan” för att möta sin bror. Mamman oroar sej; ”Hur ska han klara det? Han har ju knappt ens åkt buss själv förut.” Sonen har cyklat till skolan och andra ställen tidigare men inte haft önskemål om att ta sej några längre sträckor ensam, eller ens med kompisar.
SMS: ”Jag vet inte var jag är!”
Sonen har tagit fel tåg. Rälsen delade sej och det här tåget gick ett annat håll…
Katastrofläge!
Mamman försöker lugna via SMS: ”Det är bara att gå till andra perrongen och ta nästa tåg tillbaka till där du startade”.
Sonen är orolig: ”Det finns inget annat spår!!!”
Mamman ringer upp. Han svarar inte, men SMS:ar: ”Jag vill inte prata. SMS:a!”
Det är tydligen pinsamt att prata med sin mamma i mobilen när man åkt fel med tåget . Med hjälp av SMS fram och tillbaka sitter sonen så till slut på tåget åt rätt håll och kommer fram dit han ska. Slutet gott – allting gott.
Sen finns det mammor (och pappor också för den delen) som varit tvungna att skicka sina tonårssöner (och yngre också faktiskt!) iväg ”mot norr” för att rädda sej själva, eller hela familjen, ifrån död och elände…. Där är det inga tåg åt ”fel håll” eller att kunna SMS: a någon för att få stöd och hjälp att ta sej vidare.
Det är vandringar på liv och död, där både misshandel, våldtäkter och andra övergrepp förekommer – mer som regel än undantag – och där mammorna (och papporna) bara får be till Gud (eller möjligen Allah) eller hålla tummarna för att sonen ska komma fram helskinnad – eller åtminstone komma fram.
Och då handlar det heller inte om en timme eller två, utan om dagar, veckor och till och med år (!) innan mamman får veta om sonen kom fram, och om han lever eller inte.
Dom är mammor, precis som vi, och dom är söner precis som min son….
Vad är en liten resa med Roslagsbanan jämfört med en vandring/resa över en hel jordglob!
Komma här och komma.
Men oron finns där ändå.
Eller när sonen ska åka till Rhodos på semester med sina kompisar. Oron startar direkt: ”Har du pass/neccessär/pengar?? Bränn dej inte i solen! Smörj in dej! Och drick inte vatten ur kranarna och ät inte fisk och skaldjur och och och och…..”.
Vad sa mamman i Syrien/Afghanistan/Eritrea/Ukraina till sin son innan han gav sej av, tro?
Inshallah, kanske…..
….och vad gjorde hon när sonen aldrig hörde av sej igen?
erviluca #mammatillfyrakillar 