Jag startar morgonen med att mata hönsen…/erviluca

….klippa fåren, göra bacon av grisarna och mjölka korna. Därefter skördar jag havre, bomull, sockerbetor, morötter och bönor.

Jag tvättar av mej och äter frukost, sminkar mej, klär på mej och går till sist ut med hundarna och lämnar dom hos dagmatte/husse. Sedan tar jag tåget in till ”stan”.

Vilka mornar, va!?

För många år sedan – på 1800-talet, typ – fanns det ett spel som hette SimCity. Jag tror det var på datorn…eller var det något spel man stoppade in i något…? Det lät nästan lite snuskigt…Nåja. Jag blev lite ”spel-besatt” av SimCity, och viftade bort sonen när han ville ha mat: ”Nej! Jag måste bara bygga en polisstation först….” . Typ.

Men sedan tröttnade jag.  Jag gick i konkurs hela tiden…tills Äldste sonen (som på den tiden var Den Ende Sonen) sa att det fanns ett fusk och jag kunde bli supermiljonär och bygga och bygga och bygga….tills jag tröttnade.

Så gick åren. Och jag blev stor. Typ. Eller större i alla fall.

Och så började jag spela ett Bonde-spel på nätet. Och blev fast. Igen. ”Vänta! Jag ska bara skörda havren!” eller ”Vänta! Jag ska bara mata kossorna!” och barnen stod och hoppade, hungriga och skrek: ”Maaat!” och jag bah: ”Meh!”

Typ.

Sen gick bondgården i konkurs. Det är såååå segt och stressande att ha hungriga grisar och kor som skriker, och så har man inte råd att köpa mat till dom, och så är ladan full och så kan man inte skörda eftersom ladan är full och så blir det bara pannkaka av alltihop. Då är det bara att lägga ner. Och tänka: ”Aldrig mer!”

Men nu är jag där igen! Vettefaan hur jag hamnade här, men nu måste jag så och skörda, varje minut, mata grisar och göra bacon av dom, hämta ägg och mjölka kossor och klippa får.

Grisarna är sötast. Dom är såååå charmiga och vinkar glatt åt mej när jag tittar på dom. Fåren (som i verkligheten är lite av ett favvodjur för mej) är helt stissiga och stirrar oroligt på mej som om jag vore ett monster. Hönorna är också lite lätt stressade.

Korna är rätt sköna… Dom ser lite småsura ut, men sätter sej på rumporna och flashar sina ljuver när dom vill mjölkas. Men det är otroooooligt segt när ladan är full och man inte kan utöka för det fattas några futtiga bräder….

Vi får se hur länge jag orkar den här gången….

….eller så får vi se hur länge jag kan spela innan jag går i konkurs igen.