…..schoolsoft!
Ja, jag vet att hälften av alla skolor i Sverige använder detta instrument i kontakt med föräldrar för att dom ska kunna följa sitt barns ”resa” genom skolan, samt anmäla frånvaro, men….UÄCK!
I grundskolan hade skolan ETT system, som jag till slut lärde mej, i Mellan och Storings gymnasie hade dom ETT ANNAT system, som jag också lärde mej. Jag har för mej att det var enkelt. Typ.
Nu går Minsting i Ett Annat Gymnasium som alltså har Schoolsoft, och jag fixar det inte!
Det är som om det blivit STOPP i hjärnan av alla internetsystem som man ska lära sej i rollen som förälder. Det. Går. Inte. Hjärnan säger: STOPP!
Det handlar ju också om att jag har ett liv UTANFÖR gymnasieskolor och sådant – jag arbetar nämligen. Och eftersom jag bytt arbete några gånger dom senaste åren har jag fått lära mej Nytt System att lägga in information, eller GE information till och från X förton! Dom systemen MÅSTE jag lära mej.
Det är som om det stängdes en järndörr precis innan schoolsoft. Och lärarna tycker att det är såååå enkelt och självklart, förstår jag när dom försöker förklara för mej hur jag ska göra: ”Det är bara att gå in på Elevens Personliga sida och titta där”.
Ooookey….Jag går in där….Eeeeeeh…..va?!? Det är rödmarkerat och orangefärgat och grönt och så står det en massa ord om ”Eleven….”. Gäller det MIN son, eller gäller det för alla? Vad betyder färgerna? Jag läser vidare och förstår….INGENTING!
TILT!
Pust!
Måste vi föräldrar vara LÄRARE för att kunna följa våra barn genom skolan? Jag, som är EMOT läxor (och har varit det hela tiden – genom hela systemet, eftersom LÄXORNA TAR min tid och sönernas tid i mängder! SNOR vår fritid, och gör den till skrik och tandagnisslan….) ska fungera som PEDAGOG och ILSKEN TVINGARE på fritiden för mina söner. Dessutom ska jag sätta mej in i och begripa detta obegripliga (iallafall för min hjärna) schoolsoft!
Grrrrrr!
Åååååh, vad det ska bli skönt när även Minsting går ut gymnasiet.
Längtar, och väntar.
erviluca #mammatillfyrakillar 