Livsdikt vid vägens ände /erviluca

Du går till vägens ände och vänder dej om

du kan inte gå tillbaka samma väg som du kom

Vägen dit var krokig och du snubblade ibland

över haven du tog båt, men du nådde alltid i land

Du fokuserade på målet, och ej på vägen dit

Nu står du där och tänker: ”Nu har jag kommit hit –

och allt känns lika vanligt och simpelt som igår

Jag glömde leva Livet på vägen som jag går”,

och du vill gå tillbaka och göra allt igen

men livet går bara framåt och då är faktiskt sen….

Så när du står vid vägens slut och undrar vad som hände

 börja leva här och nu, istället för att vänta, vid vägens ände

men vägen var också rolig och härlig och glad

och fick dej att springa framåt varje härlig dag

Fortsätt framåt på krokiga stigar, men upplev varje dag

inse att det är människor omkring dig som gör att du blir glad

Se varje litet ögonblick och njut av varje stund

 det gråa och svarta är också värt att ses i varje liten sekund

Du väljer att leva ett rikt, och kärleksfullt, liv

eller att slösa bort det i bitterhet och kiv

Det är ditt val i nuet och du gör det just idag

och om igen i morgon och därefter varje dag