Allt är okey…/erviluca

 

Vi har pratat. Det var inget…bara missuppfattningar från min sida…och Fantasin som drog iväg…rädslan som drog igång och kanske mitt trasiga, ihop-lappade hjärta som över-reagerade…

…men kvar ligger Rädslan…Rädslan att Förlora…och den gör ont…

Det är läskigt med starka känslor…Läskigt med Kärlek….att öppna sitt hjärta…igen…och våga Känna….

Det gjorde så ONT att tro att…..så att jag finner inte ord…och tårarna bara rinner…

Det är läskigt att våga…Känna…igen…

Summan hittills har ju varit: Förlora. Ge upp. Slut. Sorg.

Egentligen är jag rätt Modig, som vågar Igen. Men när det kommer ett Hot – som inte är ett hot, egentligen – så gör det så ONT, att jag måste gråta över…Livet…Att allt blev som det blev….fast jag inte ville…Trots att jag trodde på Kärleken, från början…men den tog alltid slut…Många svek på vägen… Att våga igen är…Modigt och Våghalsigt, och man är så rädd….

Det är som att gå på lina. Och jag som inte har något vidare balans-sinne….

 

 

Profilbild för Okänd

Om Erica Leijonhufvud

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och två katter och familjebehandlare/familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

Ett svar »

  1. Tur det.Ha en trevlig kväll kram Zoomo

    Gilla

    Svara
  2. Som du själv brukar säga. Man har rätt till sina känslor. Dom kanske inte alltid förstås, eller delas, men det gör dom inte mindre äkta och riktiga för dig. Det fina med äkta kärlek är att man får vara så där öppen och sårbar, man blir bemött med respekt, och man får sina farhågor stillade.

    Gilla

    Svara
    • Ja, PRECIS så var det när jag pratade med Stenis i telefonen. ALLA mina känslor blev bekräftade, även om dom var helt fel, och jag varit ute och cyklat…och det i sej gjorde att jag grät floder…Tack för dina ord! 🙂

      Gilla

      Svara
    • PS. Vad glad jag blev över det du skrev! TACK! DS

      Gilla

      Svara
  3. Oj, vad det högg till i hjärtat när jag läste ditt inlägg. Jag är så himla glad över att det ändå bara var fantasier, men de är inte heller alltid så roliga.Ja, hur har man vågat efter att ha förlorat? Men man vågar gång på gång. Så det måste ju vara som man säger: Störst av allt är kärleken!Kram

    Gilla

    Svara
    • Ja, drivkraften är större än rädslan…Kärleken är så fantastisk att när den kommer, öppnar man ändå dörren i muren, som man byggt…och tittar ut…och ser…Solen! Typ. Kram.

      Gilla

      Svara
  4. det är modigt att börja om..det är modigt att våga känna sina känslor..kramis

    Gilla

    Svara

Lämna en kommentar