
Vi har pratat. Det var inget…bara missuppfattningar från min sida…och Fantasin som drog iväg…rädslan som drog igång och kanske mitt trasiga, ihop-lappade hjärta som över-reagerade…
…men kvar ligger Rädslan…Rädslan att Förlora…och den gör ont…
Det är läskigt med starka känslor…Läskigt med Kärlek….att öppna sitt hjärta…igen…och våga Känna….
Det gjorde så ONT att tro att…..så att jag finner inte ord…och tårarna bara rinner…
Det är läskigt att våga…Känna…igen…
Summan hittills har ju varit: Förlora. Ge upp. Slut. Sorg.
Egentligen är jag rätt Modig, som vågar Igen. Men när det kommer ett Hot – som inte är ett hot, egentligen – så gör det så ONT, att jag måste gråta över…Livet…Att allt blev som det blev….fast jag inte ville…Trots att jag trodde på Kärleken, från början…men den tog alltid slut…Många svek på vägen… Att våga igen är…Modigt och Våghalsigt, och man är så rädd….
Det är som att gå på lina. Och jag som inte har något vidare balans-sinne….
:-))
GillaGilla
Gulliga ni som bryr er! 🙂
GillaGilla
Tur det.Ha en trevlig kväll kram Zoomo
GillaGilla
Tusen tack! Det värmer!
GillaGilla
Som du själv brukar säga. Man har rätt till sina känslor. Dom kanske inte alltid förstås, eller delas, men det gör dom inte mindre äkta och riktiga för dig. Det fina med äkta kärlek är att man får vara så där öppen och sårbar, man blir bemött med respekt, och man får sina farhågor stillade.
GillaGilla
Ja, PRECIS så var det när jag pratade med Stenis i telefonen. ALLA mina känslor blev bekräftade, även om dom var helt fel, och jag varit ute och cyklat…och det i sej gjorde att jag grät floder…Tack för dina ord! 🙂
GillaGilla
PS. Vad glad jag blev över det du skrev! TACK! DS
GillaGilla
Oj, vad det högg till i hjärtat när jag läste ditt inlägg. Jag är så himla glad över att det ändå bara var fantasier, men de är inte heller alltid så roliga.Ja, hur har man vågat efter att ha förlorat? Men man vågar gång på gång. Så det måste ju vara som man säger: Störst av allt är kärleken!Kram
GillaGilla
Ja, drivkraften är större än rädslan…Kärleken är så fantastisk att när den kommer, öppnar man ändå dörren i muren, som man byggt…och tittar ut…och ser…Solen! Typ. Kram.
GillaGilla
det är modigt att börja om..det är modigt att våga känna sina känslor..kramis
GillaGilla
Ja, både dom fula och dom fina. Kram!
GillaGilla
Puh!
GillaGilla
Ha ha ha! 🙂
GillaGilla