Kategoriarkiv: Uncategorized

”Bla bla bla bla bla bla bla bla…” /erviluca

Ibland låter och pratar och ÄR han så mycket så jag har lust att bara skrika rätt ut:

-”TYYYYYST! Var bara TYST och STILL!!!”

Dom äldre bröderna gör det.

Men jag har svårt för det. Men MÅSTE ibland.

I morse sa jag:

-”HerreGud! Du sprutar ju så mycket energi så att man skulle kunna ladda ett bilbatteri med auran runt dej…Du borde springa spåret varje dag, för att få ur dej lite energi!”

-”Nä, jag PRATAR av mej energin istället!” säger Minsting glatt och pratar vidare:

 ”…..lukta på den här den luktar jordgubb….titta på Flisa hon har the på nosen…kolla dom har fastnat igen…ha ha ha!…hon draaar och han bah! *visar*….ha ha ha! ….vet du?! sen ska jag spela xxxxx och då har dom inga xxxx och sen ska jag xxxxx och vet du att jag skulle vilja ha en sån där kinetict….fast det var bra att du inte köpte det förut för då ville jag inte  ha det fast nu vill jag det ska vi åka till Gotland sen? ska vi det eller inte? är det för att du inte vet om du har pengar eller inte? har du pengar? eller inte? ska vi vara hos pappa nästa vecka? ska du  jobba då? titta det är ingen sol idag då kan vi vara inne och spela hela dan! ha ha ha! då kan du inte säga att vi ska ut i solen!…bla bla bla bla bla…..”
 

Ofta ställer har flera frågor efter varandra och lyssnar inte på svaret, om jag försöker svara. Då stoppar jag honom, och frågar om han vill ha något svar eller inte. Då bara skrattar han för det mesta…

Han har sån ENERGI!

Och skämtar hela tiden! Med kroppen och grimaser och ljud!

Vad månne det bliva av detta barn?

En Minsting. En Evig Lillebror….

Dom blir väl ofta skådespelare och sånt va?

Eller så blir han…..

…..revisor!

Ha ha ha ha ha!

PS. Han måtte ha ärvt sin mors underbara humor! 😛  DS

”Vad ägg är envisa!” /erviluca

Gud, vad han pratar och låter, och är, och sprutar energi omkring sej!

Jag funderar på om man kan koppla någon sladd till honom och så kan man liksom använda sej av all den energi som alstras i honom….

Det är ju lite slöseri att bara låta det förgås.

Exempel på det han säger:

-”Vad ägg är envisa!”….när han stoppar ett ägg i en äggklyvare.

-”Du föddes liksom med ett gammalt utseende!”….när han tittar på bilder på mej när jag var liten…

-”Det borde ju finnas en massa som finns fast vi inte vet att det finns eftersom det finns ställen som vi inte kan nå till….tex jättelångt ner under havsytan….ända nere på botten….Där kanske det finns hela städer! Eller andra arter! Eller konstiga djur!”

-”Jag tror att det finns som en guldstad ovanför molnen….Jag VILL iallafall att det ska finnas en sån….”

-”Tänk om det redan bor en massa figurer från andra planeter här fast vi inte vet det för vi har inte dom sinnena som gör att vi kan se eller höra dom….För oss är dom liksom osynliga!”

……………………………………………………………………………………

 

Vi går en promenad, och för att fokusera hans tankar lite, ber jag honom hitta på en historia – helst läskig.

 

 

Han berättar och berättar och berättar och historien blir så läskig att han själv blir skrämd (!)  och säger:

-”Berätta aldrig mer den här för mej! Nu vill jag helst försöka glömma den.”

Jag tycker det är synd, för historien är så bra, att jag skulle vilja skriva ner den…..

 

….å andra sidan skulle jag vilja skriva ner ännu mer av allt det som Minsting säger och gör…

…för det är så fascinerande saker…

….och det tycks som om det än så länge inte finns några stopp och hinder på vägen från hjärnan till munnen….

….och ibland undrar jag/vi om tankarna ens går via hjärnan….

 

Hon vill hela tiden! /erviluca

Flisa höglöper. Hon är som Värsta Hyndan. Hon är PÅ Milton heeeeela tiden och puttar på honom med nosen, trycker upp sitt underliv i hans ansikte och manar, manar, manar honom:

”Sätt på mej! Knulla mej! Kom igen! Nu! Nu! Nu!”

Han är lite förvånad först. Hon brukar ju inte ens vilja LIGGA bredvid honom i vanliga fall.

Han ser ut att tänka:

”Jag får ju inte ens NOSA på din f**a!”

”Äh! Skit i ”igår” – nu är NU!” svarar hon troligen och puffar och puttar på honom, om och om igen.

(Bilden föreställer INTE Flisa och Milton)

Till slut kör han igång. Rider henne. Han rider tills han är helt SLUT och flämtande står bredvid och ser ut att säga:

”Är vi färdiga nu?!”

”Nä nä nä….Vänta nu….Kom igen! Igen!! Igen!!” manar hon.

Skickliga som dom börjar bli på det här, fastnar dom nu-för-tiden ganska omgående i varandra om inte byxan är på.

 MEN (!) nyss lyckades han putta hennes byxa åt sidan….och FLOFF (!) så satt dom ihop!

Flisa blir SUR! Hon vill inte sitta ihop! 

”Sluta!” säger hon med kroppsspråket.

”Det är inte jag som håller fast!” säger han…

”Johooooo!” säger Flisa och drar lite, för att komma loss…

”AJJ!” säger Milton. ”SLUTA!! Det gör ont!”

”Så går det när du ska  hålla på och fastna sådär!” gnäller Flisa.

”Men det är ju du som håller i min k*k!” säger Milton.

”Ärejuinte!!” suckar Flisa.

Så står dom där. Tysta. Flämtande. Väntande. Med rumporna mot varandra.

”PLOPP!” så släpper det plötsligt, och man kan se den otroooligt äckliga k*ken som slaffsar ner, som en röd äcklig slang,  i golvet och därefter låååångsamt kryper tillbaka in i sitt ”bo”….

Båda sätter sej tillrätta och slickar av sina egna kön….

”Slaffs! Slaffs! Slaffs!”   :// Fine

Sen då?

Sen börjar dom om igen!

Da capo al fine.

 

Wet t-shirt contest, typ /erviluca

Det duggade bara lite när jag gick till mamma, men väl där började det spö-regna. Vi satt inne i godan ro och fikade.

Sen skulle jag ”hem” igen…..

-”Ring Stenis så får han väl hämta dej, när det regnar så här!” sa mamma uppfodrande.

Åsså satte Envisheten in…

…..eller Trotsen:

”Jag SA att jag skulle GÅ till mamma och hem, så då SKA jag GÅ tillbaka också!”

Eller så var det den där jävla sidan av mej som Inte Kan Be om Hjälp, som gjorde sej påmind:

 Den sidan som är helt låst, och där nyckeln ligger i botten på en brunn 43 mil härifrån, under en gammal hink som ruttnat och ligger ovanpå nyckeln på botten i brunnen.

Så jag sa till mamma:

-”Men NU regnar det inte!” åsså gick jag.

När jag gått ca 200 meter hör jag ett DÅN bakom mej, och vänder mej om:

Det är en MATTA av STÖRTREGN som är på väg mot mej. ”Regnmattan” hinner ifatt mej, och det tar ca 2-3 sekunder så leker jag ”Wet t-shirt contest” med min vita top! Tur att jag har en blå bh under!

Först är det iskallt att bli dyngsur – och jag fryser – men efter en stund – när vattnet värmts upp av min kropp – är det faktiskt rätt behagligt….

Men någon som INTE är behagligt är Åskan och Blixtrarna.

Hur var det nu? Skulle jag vara under dom Höga Träden eller skulle jag INTE det? Skulle jag gå på en Öppen Plats eller inte? Skulle jag vara nära stängsel, staket, häckar, träd, tak – vad???

Det smäller och blixtrar och jag ångrar det jag så kaxigt sa till mamma:

-”Risken att bli träffad av en blixt är ungefär lika stor som om jag skulle vinna på Lotto!”.

Jag blir inte träffad av blixten – jag är bara GENOMBLÖT när jag kommer hem.

——————————————————————-

-”Du kunde ju ha ringt, så hade jag hämtat dej!” säger Stenis när han ser mej.

-”Äh, lite vatten dör man inte av!” svarar jag tappert….

 

Call me Uppfinnarjocke! /erviluca

 

 

 

 Call me Uppfinnar-Jocke!

Jag kommer på så många bra idéer jämt och ständigt.

Att jag sen inte genomför dom, handlar mest om tid och pengar…

….och kanske lite om lust och vilja…

….eller nåt….

Nåja.

Idag fick jag en Snilleblixt när jag och Stenis åkte förbi en cyklist.

Jag konstaterade, som jag gjort så många gånger förr, att cyklisterna borde få jätteont i sina ryggar och nackar, när dom HÄNGER över styret framåt, och ändå måste titta framåt, dvs vicka huvudet uppåt/bakåt, eftersom ryggen ligger framåt….

Då kom jag på den Otroooligt Smarta Idéen att jag skulle uppfinna ett par slags glasögon som cyklisterna har på sej som gör att dom kan ha huvudet i en rät linje med kroppen, men ändå se vägen.

Glasögonen skulle nämligen vara några slags periskopglasögon, som trots att huvudet och ögonen är vända nedåt, så sitter det ett periskop-öga på hjälmen (i pannan, liksom) som gör att man ändå ser framåt – vägen.

Jag tyckte idén var så Lysande att jag nästan hurrade på mej själv där i bilen.

Då frågade Stenis lugnt:

-”Men vad händer när dom sträcker på ryggen då? Ramlar dom inte då – när dom liksom får himlen över sej….?”

 

Om jag var en ko…/erviluca

Om jag var en ko

skulle jag tugga och glo

i lugn och ro

 

Om jag var en ko

skulle jag tugga och glo

och skita i lugn och ro

 

Om jag var en ko

skulle jag tugga och glo

och mjölkas i lugn och ro

 

Sist – men inte minst – actionversen:

 

Om jag var en ko

skulle jag tugga och glo

och vifta i väg en fluga med svansen (!) – i lugn och ro

 

 

Lycka är att gå Gröna Gången /erviluca

En promenad längs Gröna Gången är en Upplevelse!

Både för att det hos mej sätter igång en massa Minnen från när jag var ung, men också för att Gröna Gången är så Fantastisk!

Så Grön.

Så Spännande!

Manar till Fantasifulla tankar.

 

Vi travar på, alla tre. Gången är vackert inramad. Jag njuter.

Flisa till vänster i bild.

Milton till vänster i bild.

Flisa vill fort iväg till nästa lilla ”strand” där hon kan hoppa i och ”fånga flugor”. Milton tycker bara det är kul att gå, men å andra sidan tycker han det mesta är rätt kul!

Ett spännande träd till höger. ”Hur gick det av? Vad hände?”

Och ”vad väntar bakom nästa krök?”

 

Blommor och växter i mängder, som inte mobilkameran gör någon rättvisa till alls, men i min hjärna är allt noga lagrat. Som en njutning.

”Äntligen framme vid vatten igen!!”

Svansen går som en ”metronom-på-ecstasy”….

 

 

”Pinnar är kul!”

På SIDAN av vattnet.

 

”Ta den om du kan, klumpiga matte! Ha haaaa!”

 

Vi går tillbaka.

Gröna Gången svänger hit och dit…

…till Tomma Intet…

…och vad väntar där, tro?

 

…en sväng till…

 

En häftig rot till vänster som värsta ”häx-käften”….

Fantasin flödar….

 

Vad är det för prick längst där borta?

Jo, det är Flisa som ropar:

”Kommer ni aldrig!?! Det är ju VATTEN här borta! Skynda er!!”

…fast på hundspråket…

Jag kan det.

 

En båt har kastats upp och ner till vänster….

Varfördå, tro?

 

En trappa går ner i Tomma Intet…..

….och leder kanske vidare till ett litet Pepparkakshus långt där inne i skogen….

Vem vet?

 

Och när jag tittar till höger ser jag sjön Måns Ols.

Där åker några högljudda tonårskillar omkring i en roddbåt med segel (!) och försöker antagligen imponera på ett gäng tonårstjejer på stranden….

*fnissar lite*

 

Vi går förbi en liten brygga med en båt intill….

”Får vi låna?”

 

Vägen slingrar vidare…..

Spännande!

 

Härliga dofter dras in i nosar, och andra dofter läggs vänligt ut från andra änden….

….till nästa gäng hundar….

Bussigt!

 

En mysig liten brygga mitt i allt.

Där sätter vi oss och njuuuter en stund i solen….

Mmmmmm….

 

En annan brygga – nästan överbelamrad med roddbåtar…

”Har ni fest, eller?!”

 

 

Vid nästa brygga är det också en liten strand. Där parkerar Flisa sej.

Hon hugger efter inbillade flugor och viftar på sin metronom-svans!

Hon tittar på mej och förmedlar med ögonen: ”Detta är LYCKA!”

 

”En, två, fyra, nitton, titton flugor!!”

 

Prickarna till höger är några små änder som nöjssamt guppar på vågorna meda Flisa hugger efter sina offer…

 

Lycka är att gå Gröna Gången med Milton och Flisa!

 

 

 

 

Tycker till….om Peter Wahlbeck, Zandra Lundberg, Staffan Hemiersson och lite till/erviluca

Jag vill TYCKA TILL.

Verkligen TYCKA TILL!

Om MÄNNISKOR.

”DOM”, som är kända, får ju tycka till, som om dom innehade Sanningen! Då vill ju jag också det.

Förstås.

Jag börjar med Peter Wahlbeck, men så fort jag bara skriver hans namn, kommer det över mej en stor SUCK. 

 Ha ha ha! Sen ser jag ju att SUCK är väl en förkortning för någon Stand Up Comedy Klub grej…typ

…. och då blir jag ju genast lite…fyndig.

1-0 till mej.

Nåja.

Peter Wahlbeck: Suck! Hur ORKAR man/han?! Han har en ”bakomliggande aggressivitet”, precis under humorn – om man nu kan kalla det humor – i allt han gör.

 Jag undrar ofta NÄR han ska Explodera…inte OM.

 Och jag tänker att han behöver Terapi.

Men å andra sidan är det kanske inte så konstigt att jag tänker så – jag är ju ändå terapeut….(kallas arbetsskada…)

*fnissar mitt i sucken*

Hur orkar han? Hur kan man säga att ”Alla Andra är FEL!” – underförstått: ”JAG är rätt!”

Vad jag har förstått, genom livet, är att ändan är delad.

 Om du förstår?

 

Sen tänkte jag tycka till om Zandra Lundberg:  Jag älskar henne.

Hon skriver fyndigt, mitt i prick och får till den där knorren på slutet. Så verkar hon ha huvudet på skaft också.

 Jag kanske inte alltid tycker som hon, men ändå….Jo, jag tycker nog ofta som hon…Men även när jag inte tycker som hon, får hon till den där Respektfulla svängen.

DET är intellligent!

Punkt.

Därefter tar vi Att föda barn – eller snarare Hetsen på Kvinnor som föder barn:

Det är för jävligt! Vi ska inte bara ta emot säden och låta Den Nya Människan växa och frodas inuti oss, föda barnet under ”värsta smärtan” och därefter amma babyn….

 

Vi ska också vara en God Mamma i Resten av Livet efter det…..

….. och dessutom ska vi vara Yyyybersnygga DIREKT efter förlossningen, gå ner all vikt pronto (!)

 – mitt i Värsta Hormonsvallet!

 

 Helst ska vi också vara sexiga och återgå till Aktivt Sexliv fortare än kvickt, vara utåtriktade, slänga oss upp på sadeln på den ”speedo-cykel” vi cyklade på till förlossningen, EFTER förlossningen, och cykla hem igen, med ungen i någon snygg bärselegrej (med inbyggd hjälm – för babyn!)…..

….. för ”Att Vänta och Föda barn är ju ingen sjukdom”! 

Pust!

Det är tur att allt det där är Över för min del. Och att magen redan är ”körd”, och att jag inte har några pengar för att ”skära lite här och höja lite där och sänka lite här”….

…..för risken är ju att jag hade gjort det…

…..”ba´fatt!”……

Ba´fatt vaddå?

Ba´fatt ”Höra Till”?

Näe, ba´fatt DUGA!

 

 

Och ba´fatt jag VILL det, just nu, ska jag tycka till om Staffan Heimersson också –  sådär helt random:

Jag läser just nu ”Sarajevo och tusen platser till”, och summa av kardemumma är:

Välj Staffan Heimersson till statsminister!

Eller iallafall Utrikesminister….

……eller varför inte Invandrarminister?!

Herreje, vilken människa!

Här har vi en som ”been there – done that” – i V Ä R L D E N ! !

 Som SETT och HÖRT och UPPLEVT, och som sätter ord på det, och förstår det….

…..och och och….

….och om han inte blir någon minister….

……så läs iallafall hans bok!

—————————————————————————–

Nog med Tyckande för nu.

The End.

 

Flisa dyker, och Inte Utskälld idag! /erviluca

Vi går en lite längre promenad idag. Utefter Gröna Gången, som är en Uuuunderbaaar promenadväg, utefter en å, lång och verkligen GRÖN gång – inramat grön, hela vägen!

Jag njuuuuter!

Jag gick den som barn, med min älskade tax Netta, och nu går jag där –  35 år senare – med mina älskade hundar Flisa och Milton. Hjärnan går på högvarv: Varvar Minnen med Nutid, i en salig blandning.

 Och mitt i Blandningen hinner jag också fundera på om allas hjärnor arbetar så hårt med minnen och allehanda Andra Tankar som min…..

Vi går och går och gåååår…Milton nosar lite, skuttar lite, kissar 200 ggr…Flisa hoppar i ån, skuttar upp igen, skuttar i ån, skuttar upp igen….och jag riktigt SER hur Lyckan bubblar i dom – också!

Så kommer vi till Världens Ände.

Jahapp! Det är sant. Vägen tar slut, och där står vi, vid en superstenbelagd ”strand”, och en liten brygga, och tittar oss omkring.

Näe, så enkelt är det inte. Ad notum (eller vad det heter? NOTERA på latin): STENbelagd STRAND.

Kan lyckan bli högre för en hund som ÄÄÄLSKAR STENAR OCH VATTEN?!?

Hon får nästan fnatt!

Lyckan är gjord!

Hon DYKER  ner i vattnet efter Precis Lagom Stora Stenar. D Y K E R.

Om och om igen: ”Blubb blubb blubb blubb”……”fräääääs” och så kommer hon upp med en Lagom Stor Sten i munnen – ”yberlycklich!”.

Svansen går som en metronom på ecstasy!

Sen ställer hon sej och vrålglor på en Snygg Pinne,  och klok som jag är förstår jag DIREKT att hon vill att jag ska kasta den, så det gör jag – om och om igen – och hon hämtar den lyckligt; simmar, simmar, simmar….Och så fort hon lagt pinnen vid mina fötter, ”säger” hon: ”IGEN!!!”

Milton står på strand-stenkanten och tittar sådär lite tålmodigt överseende: ”Vad faan sysslar hon med?!?” ser han ut att tänka.

När Flisa simmat och hämtat pinnen 37 ggr, och dykt efter Lagom Stora Stenar 24 ggr, bestämmer jag att det är ”färdigt” och vi vänder och går tillbaka på Gröna Gången.

Flisa springer låååååååååångt i förväg, ivrig att hitta nästa lilla ”strandbit” där hon kan hoppa ner i sjön (som vi då passerar) och ”fånga flugor” (för det gör hon också: Hugger i vattnet efter inbillade flugor, om och om igen…).

Jag tänker på alla ARGA människor, som jag blir utskälld av då och då, för att mina hundar (som varken går nära främmande människor eller djur) är okopplade….

…….så jag ropar tillbaka Flisa, som kommer springande tillbaka och tittar förvånat på mej:

”Vad vill du nurå?” ser hon ut att fråga när hon kommer.

 -”Inget”, säger jag. ”Ville bara kolla var du var!” säger jag som svar, på hennes frågande ögon, varefter hon springer iväg igen.

Vid en liten brygga skuttar hon ut på bryggan, eftersom den pyttelilla stranden bredvid är Upptagen av en Man med en Schnauzer som står i vattnet. Dom vill hon INTE gå nära, ser jag.

Mannen ser ARG ut och Sprutar Ilska omkring sej, i form av energi, och jag tänker:

”Här kommer Dagens Första Utskällning”, men innan han hinner skälla ut mej, säger jag:

-”Mina hundar går inte fram till främmande hundar eller människor och det är därför jag kan ha dom okopplade.”

Han muttrar något, samtidigt som en kvinna kommer fram till mej och säger något vänligt om mina hundar. Hon ler som solen själv, och verkar otroooligt intresserad av mina hundar.

Den Arga Mannen fräser något om att hans tik inte tycker om andra tikar, och jag säger igen:

-”Och min tik bryr sej inte om andra hundar alls!”..

…..och pekar på henne, som har fullt upp med att ”hugga efter inbillade flugor” i vattnet igen…

”-…och min hanhund är mest trött efter den långa promenaden”, lägger jag till och pekar på Milton som lagt sej tillrätta på bryggan, -”…. och dessutom är han världens snällaste!”

Gubben muttrar något igen, och drar surt iväg sin ilskna hund med sej ifrån badandet.

Jag tänker, som jag ofta gör, att Hunden hade nog kunnat hälsa på  mina hundar om inte hussen spridit sådan Ilsken Energi omkring sej….

Sen sätter jag mej på bryggan, och Kvinnan och jag pratar om hundar, om energier och ilska osv, och hon är riktigt trevlig, och tycker att jag ska lägga ut en klipp på Youtube när Flisa DYKER efter stenar, eftersom hon aldrig sett något liknande.

Och det kanske jag gör. När jag har filmat det med en Vettig Kamera. Nu har jag bara min gamla mobil, som ger ett enda SUDD som resultat (se ovanstående bilder på Flisa….).

Tänk va: Jag var ute med hundarna i 2 timmar och blev inte utskälld En Enda Gång!

…. men lite fusk var det, för Snälla Kvinnan ”hjälpte mej”…

….det sa hon efteråt:

-”Jag ville inte att du skulle bli utskälld. Han skäller jämt, den där gubben!….och hunden med för den delen…Jag hade precis tänkt gå…men när jag såg dej och hundarna tänkte jag: Nu blir hon utskälld, så jag bestämde mej för att stanna, för att hjälpa dej….”

Tackar och bockar!

 

Små flickor tränar…./erviluca

Efter fyra söner – och fullkomligt ha vänt på hela hjärnan i mina åsikter om kvinnors och mäns likhet/olikhet.

Jag har  bestämt mej:

Vi är olika.

Lika, men olika.

Vi kan säkert göra samma saker, ungefär likadant och är ungefär lika duktiga, beroende på vilka vi ÄR, och inte  beroende på vilket kön vi har. Vi är lika kloka, eller okloka, smarta eller osmarta. Det handlar inte om könet.

…..OCH jag tror på JÄMLIKHET.

Det vill jag bara förkunna först.

Så att ingen missuppfattar och tror att jag vill tillbaka till 1800-talet.

Men vi är ändå inte lika.

Vi är skapta för Olika Ändamål vad gäller att föra vår släkt vidare.

Vi kvinnor ska ”ta emot säden”, förvara den inom oss, och låta det växa och gro, inuti.

 Vara en helt ny människas Skapare (med viss hjälp av en man, förstås) – och det måste vi klara av helt själva!

Vi ska dessutom, under smärta och vånda, föda fram detta Nya Liv till denna jord. Därefter ska vi se till att Den Nya Människan Överlever, genom att mata den och ge den en massa kärlek och omtanke.

En del utav detta är rent fysiskt, men mycket utav det är psykiskt och hormonellt, men det sprutas ut i stora doser när vi blir gravida, när vi ”höglöper” (har ägglossning) och lite däremellan i form av PMS och allehanda andra hormonella saker vi utsätts för, mer eller mindre.

Efter förlossningen utsätts vi för en svallvåg av hormoner som gör oss både extra känsliga, och extra starka. Plötsligt kan vi slåss mot tigrar (om dom hotar vårt barn), men vi gråter när någon säger att babysens näsa är lite sned...

Så när jag ser alla dessa små flickor vandra runt med sina dockvagnar, mata sina små ”babysar”, och låta dom ”sitta på cykeln/sitta i sandlådan/bada” och allt vad dom små babysarna får göra, så tänker jag att vi säkert måste träna hela livet på att ”bli mammor”, eftersom det är en så STOR omställning senare i livet….

….och att dom som INTE tränat får det jobbigare och svårare, och att killarna ofta är på ”efterkälken” lite från början, och att dom måste få vara det, för många av dagens pappor kommer ändå igång rätt snabbt….

…verkar det som….

Men OJ vad flickorna tränar och tränar och tränar!

Docko….Oj! –  Babysarna ska matas, bytas blöja på, köras i barnvagnar, ”bannas!” och kläs på och kläs av osv osv…tills dom plötsligt är ”ointressanta”, för en förälder (till den lilla ”mamman”) ropar:

-”Kom och ät pannkakor!!!” och då kastas babysen in i ett hörn och babysens mamma springer iväg….för hon äääälskar pannkakor!

Och då är det tur att babysen bara är en docka….