Författararkiv: Erica Leijonhufvud

En tidig morgonpromenad i skogen med  hundarna blev det idag. Fåglarna kvittrade ikapp och solen smekte trädtopparna. Hela jag fylldes av en lyckokänsla och det pirrade i bröstet. Tidig vår är bäst!

SEN kommer Den Riktiga Värmen, och då tittar folk ut ur sina stugor. Dom tidigare ”döda” tomterna fylls av människor, grillar, hundar, barn osv…”Men HEEEJ! Bor NIII här??” blir det  nästan….

…och så ska man klä av sej…och då kommer SUCKARNA för oss ”blekfeta otränade människor”. Suck! Då kommer Paniken: ”Jag borde ha bantat/tränat/solat i solarium/bantat/tränat och tränat igen…”precis som jag tänkte….förra året…”. Men jag är lika blekfet som förra året, och året dessförinnan…och alla andra år…Även de år jag faktiskt VAR SMAL – även DÅ kände jag mej fet; När jag vägde 20 kg mindre OCH tränade!

Bikinin slängde jag efter 4 graviditeter…Det blidde baddräkt, men även i den känner jag mej som en…boll! Med pinnar till ben…

….åsså skrattar jag lite  åt mej själv och tänker: ”Vem bryr sej??? Alla har ju så fullt upp med sej själva!”

…men så bryr jag mej iallafall….och önskar att det snart ska bli höst så att jag får klä på mej igen….

…men jag borde vara glad för att jag är FRISK (ganska iallafall….), STARK (typ…eh?!), kan gå och stå och springa (iallafall en kort sträcka…), har fyra fina söner, två gulliga hundar, släktingar som bryr sej, lägenhet att bo i och…..en undulat (!).

Don´t worry – ”bi” happy!……….typ……………bzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Jag har varit på min första behandling med kinesiologi. Behandlingskvinnan sa att ”det har INTE med Kina att göra, utan det är ett grekiskt ord, som handlar om rörelseorganen”…eller nåt sånt…

Först fick jag berätta om mina smärtor (migränen o huvudvärken) och sen fick jag lägga mej på en massagebänk…Så tryckte hon på olika punkter, drog i benen och armarna, kollade olika ”grejer”…och så konstaterade hon att smärtans ursprung sitter i nedre delen av ryggen och i höfterna…Och så började hon behandla.

Jag fick lägga mej på mage på britsen med huvudet i ”hålet”. Hon tryckte på utvalda punkter och det gjorde så ONT! Då sa hon att hon skulle behandla med stötvågor istället för ”det gör inte lika ont, och är mer effektivt” (men är dyrare). ”Okey”, sa jag. Så tog hon fram en apparat och så började det ”picka” (ett pickande ljud) och när hon höll apparaten på ”rätt punkt” gjorde det ont, men ”lagom ont”. Punkt efter punkt behandlades och därefter var det klart! Nu är jag ”Frisk”!!!

Skoja! 😉

Jag har lidit av huvudvärk/migrän i minst 20 år…och fått X antal behandlingar av X antal behandlare på X antal olika sätt…så jag ”vågar inte ropa hej”…än. Men det kändes Annorlunda och det kändes så…”Rätt”…så jag ropar ett liiiiitet liiiitet h e j….lite försiktigt sådär…för att jag HOPPAS HOPPAS att bli FRI från värk för alltid och alltid och evigheten!!!

Idag är det FREDAG!!! Jihaaaa! Barnledighetsveckan börjar! Jiiihaaaaa! Klackarna i tacket och huvet i golvet…AJ!

….men jag är mosig som en övermogen banan efter Behandlingen…… 

……..ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ…………………

Han är ju så fin, så snygg och så mysig! SER dom inte det??? ”Dom andra”… Ser HAN inte det – han själv alltså?!

Varför ska HAN behöva gå igenom allt jag gick igenom med osäkerhet, rädsla, blyghet osv? Kan inte han SLIPPA? Kan inte han ”hoppa över” hela den perioden och hoppa rätt in i Den Säkra Perioden – om den finns! Kan inte min uppfostran ha gjort honom så självsäker att han går med högburet huvud rakt igenom hela tonåren utan att falla ihop av osäkerhet och rädsla? Kan inte mina misstag och ”spring in i väggar” räcka??

Varför SER han inte att han är SNYGG? Varför förstår han inte att han är cool? Varför fattar han inte att han är gullig och snäll och härlig och klok och mysig???

Huuuur kan han tycka att han är ful??? Hur kan han bli osäker när ”Mr Cool” (i klassen, utsedd av VEM?? för han är ju inte snyggast eller coolast, enligt MEJ) avvisar honom? ”Knyck på nacken och skit i vad HAN säger!!” tipsar jag. ”Du FATTAR INTE!!” säger han…men det gör jag ju! Jag minns och jag fattar, men jag VILL INTE!!!

Jag vill att han ska ha en Perfekt Barndom, en Underbar Tonårstid, Härliga Vuxenår och en Fantastisk Ålderdom! Punkt!

Jag VET att man ”växer av kriser” och ”lär av sina egna misstag” (och inte av andras). Jag vet jag veeeet! ….men jag VILL INTE DET!!! Jag vill att han ska glida genom livet på ett bananskal…smyckat med rosenblad (utan taggar)!!! Så det så!!!!

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article4608482.ab

Enligt artikeln funkar Migo-metoden jättebra med en bild på en trappa in till ett slott, och så ska barnet gå uppför trappan och till slut vid Målet/Slottet så får man en Belöning. FYRA flickor ser man på bilden….Flickor! Flickor har en tendens till att mer vilja ”hjälpa till” och ”vara till lags” än pojkar. Flickor tycker det är viktigare att vara Duktiga – både i skolan och hemma. Vilka är det som ofta vill göra som fröken säger? Flickor. Vilka är det som ”stökar runt” mest? Pojkar.

Precis som man i 100 år har koncentrerat sej på Den Manliga Kroppen vad gäller mediciner och läkarutveckling…och upptäckt att ”hoppsan! Det gäller inte på kvinnor! Vi måste separera forskningen, för vi fungerar INTE lika! Hoppsan! Dom hade visst äggstockar och en massa andra hormoner, som spelar roll! Hoppsan!”.

Kanske det behövs Andra Metoder för att få killar att samarbeta. Kanske metoderna man jobbar med är helt inriktade på Flickor och flickors speciella beteenden? Mina killar skulle INTE vilja gå i en trappa som ledde till ett slott!! Men kanske en annan trappa….Jag vet inte…Hoppas det finns en ”kill-trappa”…

Skolan är väldigt fokuserad på tjejer och tjejers beteende. Man borde forska mer på vad killarna behöver och hur man får dom att utvecklas, och må bra, i skolan. Hela Skolvärlden är väldigt kvinnodominerad – både av kvinliga lärare och rektorer, samt kvinliga metoder.

Nu tänkte jag bara skriva om Migo-metoden, men det blev inte så…

”….ju förr desto bättre”….

Varför tror vi vuxna alltid att det faktiskt VAR bättre ”förr” och att vi faktiskt VAR ”duktigare/bättre/lydigare barn än ”våra barn” är??? Tror vi att barn blir mer och mer olydiga och osunda ju längre fram i Framtiden vi kommer, för det är ju samma visa från generation till generation….

Dom vuxna sa alltid: ”Oj vad du har vuxit! Förra gången jag såg dej var du så hääääär liten!” Så skulle jag aldrig säga när jag blev vuxen…..*harkel*

Dom vuxna sa alltid: ”När jag var liten fick vi minsann GÅ till skolan, oavsett väder, fast det var 1 mil, varje dag år ut och år in och vi klagade aldrig! Nuförtiden är ni så bortskämda och bli skjutsade hit och dit! Uj uj uj!!” Är det barnens fel att de blir skjutsade?

Dom vuxna sa alltid: ”När jag var liten måste vi alltid äta upp allt på tallriken! Vi fick sitta vid tallriken tills allt var borta, även om det var stekt gröt och vi hatade maten!” Och så fick vi ätstörningar….

Dom vuxna sa alltid: ”När jag var liten lydde jag alltid mina föräldrar för jag hade respekt för dom, och det skulle aldrig falla mej in i att svära eller ljuga! Men det är ju inte klokt hur ungdomar beter sej nuförtiden – ingen respekt alls! Dom borde lära sej veta hut!” … och så är det dom som ”lär sig veta hut” som blir dom bråkigaste…

Dom vuxna sa alltid: ”När jag var liten var jag TACKSAM över när jag fick något, även om det bara var ett par stickade sockor som min gammelmoster stickat! Jag lärde mej att alltid tacka för jag förstod vilket arbete som låg bakom sockorna! Du är inte nöjd hur många TV-spel och dataspel du än får!” Hur var det nu? Eldade du inte upp sockorna i smyg i ditt rum, och sa sen till mamma att du tappat bort dom???

Dom vuxna sa alltid: ”När jag var liten var vi alltid ute och lekte, alla barn på gården lekte tillsammans! Nuförtiden är ni ju alltid inne!” ….fast Kerstin och Peppe fick inte vara med för dom var så…äckliga!

Varje generation har sitt beteende och sina åsikter och sina spel, lekar och tankar.Varför ska man gnälla på Dagens Barn att dom borde vara som Gårdagens Barn! De är ju präglade av Nutid och inte av Dåtid, och det är VI som uppfostrar dom och skapar samhället! Dessutom var vi vuxna inte så lydiga, duktiga, och perfekta utan vi har ”rättat till felen” i minnet!  Drabbas vi av minnesförlust vid en viss ålder? Att vara Vuxen= Att inte minnas sin Riktiga/Verkliga Barndom….?

 Det är som om det kroniskt var ”bättre förr”. T o m mina barns storebror, som är 26 år och alldeles ”nyvuxen” kan säga till sina småbröder att ”när jag var liten fick man minsann inte…” och jag blir superförvånad, för han var ju liten NYSS och det var väl ingen större skillnad då!

I minnet gör vi vår Barndom Perfekt, oss själva till små Lydiga Änglar och våra föräldrar l rätt hyffsade vuxna. Så kommer våra barn också att göra, så om 20 år hör du dina barn säga till sina barn: ”När jag var liten……………..”

Hur kommer det sej att killar kan göra skjut-ljud så bra? Det är som om det ingår i deras hals- och munbeteende. När jag gör skjut-ljud och explosions-ljud så låter det: ”Pfuiii” men när mina grabbar gör såna ljud så låter det verkligen som om dom skjuter och det kraschar!

…och hur kommer det sej att dom har behov av att skjuta lite då och då? Pinnar plockas upp från marken och blir kulsprutor, eller lasergevär. Nu är det ju inte lika mycket, eftersom två utav dom är tonåringar, men förr låg det alltid en hög pinnar utanför vår dörr. Ofta bråkade dom om Den Snyggaste Pinnen också!

I morse, när jag var superstressad, eftersom 13-åringen var försenad (för att hans hår inte låg ”rätt”), stod vi i hallen och jag försökte att inte säga ”Skynda dej!!” hela tiden…men när han tog upp det långa skohornet och började ”leka kulspruta”, trots att det sprutade stresshormoner (om det finns såna) om mej, så blev jag TOKIG: ”Hur faan kan du ta upp skohornet och börja skjuta när vi har så bråttom?!?!?”. Han tittade lugnt på mej, och blinkade snitsigt med ena ögat, och sa lugnt: ”Att skjuta med skohornet tar bara 3 sekunder mamma.”

Puh!

Jag har så svårt att be om hjälp. Ända sedan jag var pytteliten så har jag varit lite utav en ”KAN-SJÄLV-typ”. Men till slut blir det jobbigt att vara en ”kan-själv-typ”, för man kan inte allt själv! Dessutom blir man rätt utsliten av att försöka klara allt utan hjälp.

Det är mer och mer saker man ska ”kunna själv”, och komma ihåg, i samhället. När jag var liten fanns Televerket och Ett ställe levererade vatten och Ett ställe levererade el. Punkt. Nu ska det vara ”fritt val” i allt allt och man ska dessutom sätta sej in i hur saker och ting fungerar, så att man förstår vad det är man väljer.

Men om man har bostadsrätt, bil, barn, hund, diskmaskin, tvättmaskin, kyl och frys, toalett, arbete (heltid) osv osv…så är det rätt mycket att hålla reda på. Till lägenheten hör underhåll (med allt vad det innebär) och elbolag och vattenbolag och försäkringsbolag etc. Till barnen hör uppfostran, gränssättning, kärlek (kommer automatiskt som tur är), skjutsa och hämta till aktiviteter, hålla reda på matcher, läxor, läxor,läxor, föräldramöten i skola och på fritids, alla grejer som barnen vill ha och deras underhåll…Hundar: Promenader, försäkringar, kärlek, träning, tid….Och allt det jag beskrivit nu är det som ska göras på Fritiden, för dessutom jobbar jag heltid.

Inte konstigt att det snurrar och surrar i huvudet och att jag glömmer vad mina barn heter och vart jag ska och vad det var jag skulle göra när jag kommer fram dit jag skulle….

Pust!

Jag, som ser ut som en 35-åring – *harkel* – och beter mej som en 27-åring *host host*…har kommit in i klimakteriet. Det finns nu ingen återvändo. Ingen Rewind. På något sätt trodde jag aldrig jag skulle komma hit. Varför tror ”man” inte det? Varför tror man att ”just JAG kommer att vara Evigt Ung!!!” och aldrig bli ”Tant” eller ”klimakterikärring”…? På något sätt är jag en ”Ung Klimakteriekärring” fast jag är i helt  Rätt Ålder.

Jag VILL bli av med mensen, för vad ska jag med den till? Jag har ju fått dom barn jag skulle ha och när nöjd med det. Så det kommer att bli  superskönt att slippa blöda med jämna mellanrum…MEN HUR LÅNG TID KOMMER DET ATT TA??? För det här är jobbigt!

Jag går upp på morgonen, och efter ca 10 minuter kommer det ALLTID en Supervallning, så att jag vill gå omkring naken – helst! Men det kan jag inte, för jag har två tonårskillar som skulle ”Döööööööööööööööööööö” om jag skuttade runt naken, och 9-åringen tycker det är ”äckligt”. Så jag sätter på mej t-shirt och ett par trosor och så går jag omkring och fixar frukost mm och SVETTAS! Jag måste hela tiden torka svetten som rinner i ansiktet och på kroppen.

Att sminka sej är omöjligt! Sminket rinner bort fortare än jag hinner sätta dit det! Det är bara att vänta… Är det ”legalt” att komma försent till jobbet pga ”Klimakteriebesvär”, tro? ”Jag skulle bara svettas färdigt först….”. 

Plötsligt är Vallningen över…och då blir det ISKALLT! Fort på med kläderna!!! Brrrrrr….”Usch, vad det är kallt!!! Huvva!!!”….

På jobbet har jag fixat en fläkt som sprutar kall luft rätt på mej när jag sitter vid skrivbordet…Den går på när vallningarna kommer, och snabbt av när det är över….På och av, på och av….Den är rätt tyst, så ingen ”oskyldig” drabbas…ifall ni undrar…

Man pratar inte om klimakteriebesvär rätt ut…Det är lite ”skämmigt”…Men jag kan bara tala om att man kan vara en supersexuell varelse TROTS klimakteribesvär. DEN känslan har aldrig varit bättre plus inställningen till den ”något använda” kroppen… Njutningen kommer först och hur jag ser ut orkar jag inte bry mej om…då!

Baj baj!

Man läser rätt ofta i tidningen att människor omkring ”Våldtäktsmannen” eller ”Pedofilen” blir så ”chockade” över att han utfört det han gjort: ”Han var ju så Trevlig!” säger dom förvånat. Givetvis skulle jag också bli chockad om det visade sej att min ”trevliga kompis” var pedofil osv, men vad tror folk!? Att Pedofiler är fula män med svarta masker och krum rygg? Eller att våldtäktsmän luktar illa och svär åt alla? Både pedofiler och våldtäktsmän kan vara Hur Trevliga som helst – ibland Trevligare än snittet faktiskt! De måste ju locka till sej sina ”byten” – iallafall pedofilerna – och vara duktiga på att manipulera. Och människor som manipulerar kan upplevas otroooligt trevliga.

Dom kan vara snygga och fräscha och ha kostym och slips, och dom kan vara ”värsta fotomodellen” och gå i märkesjeans och märkes-t-shirt. Dom kan vara rika och vara chefer eller jobba i kiosk. Dom finns Varsomhelst, helt enkelt, och ser ut ”hursomhelst”.

Det bästa vore väl om dom klädde sej lite ”lumpigt” och hade tappat några tänder, hade fett tovigt hår, och trasiga skor, luktade illa och var allmänt otrevliga – så man VISSTE! Men så ser inte världen ut. Tyvärr!

Fula Gubbar är inte Fula, helt enkelt!

”Jihaaaaa!!! Jag har köpt en PMS!!!” kom jag glädjestrålande hem och tjoade idag.

-”Vaede?” frågade barnen undrande. -”En sån som visar vägen så jag inte kör vilse fler gånger”, förklarade jag. -”Menar du en GPS?” frågade 14-åringen. -”Just de ja! SÅ hette den visst!”

Jag har NOLL lokalsinne, och kan gå vilse i en korridor: OM jag vänder mej om 180 grader så vet jag inte varifrån jag kom. Ja, det är riktigt illa!

VARJE gång jag ska åka någonstans med bilen, där jag inte varit 46 gånger förut, så åker jag vilse. Och jag åker inte ens vilse i ”rätt vädersträck” utan skulle kunna hamna i Norrland, när jag skulle till Skåne. Typ!

Men nu har jag en GPS! Jihaaaa! Jag skrev in ”hem-adress” på den och tryckte på knappen. Och plötsligt var det en kvinna som sa: ”Sväng höger om 200 m”…..och sen ….”Sväng höger NU!”…och så gjorde jag det. Ååååå, vad ljuvligt!!! Jag kan fr o m nu koppla av i bilen och inte alldeles oroligt försöka hitta avfarter, där det aldrig står vad jag tror att det ska stå, och köra lite hit och lite dit, för att till slut hamna på ”GÅ” igen….

-”Ja e så lyyyyycklig! Ja e så lyyyycklig! Måndag tisdag onsdag torsdag….la la la la”…..