Ett uppdaterat inlägg från 2009:
Hur orkar NÅGON arbeta på Försäkringskassan som mer och mer blir ett Underligt Regelbygge, som det inte finns någon logik eller känsla i, och helt omöjligt att förstå hur dom räknat ut att det ska fungera!
Jag har en bekant vars berättelser om Försäkringskassan och deras bravader jag följt i ca 9 år. Hon har flera olika sjukdomar, bla svår osteoporos, lupus samt artros, panikångest, migrän samt depression (vilket ju inte är konstigt med tanke på sjukdomarna).
Av och till är det som om hon blir ”bortglömd” av FK, och av och till ska hon ”bevisa” sina sjukdomar med allehanda läkarintyg. Plötsligt ska hon ”arbetstränas” eller ”gå i någon verksamhet”…och jämt och ständigt ska hennes inkomst ifrågasättas. Just nu är FK väldigt aktiva och vill att hon ska komma på möte efter möte, och träffa olika människor varje gång, och hon skickas till olika läkare och hon får dra sin historia och berätta om sina krämpor om och om igen.
FK kan plötsligt kräva att hon ska ha en sysselsättning, men då måste det vara den sysselsättning som DOM bestämmer. Om hon har egna ideer om vad hon klarar av eller vad hon vill syssla med, så stänger dom av öronen och hotar med att dra in hennes sjukbidrag (eller vad det heter, för det byter namn hela tiden också).
Jag försökte under ett tag att hjälpa henne genom att ringa några samtal till FK. Jag fick ett namn: Efter omorganisationen hade hon bytt ärenden. Jag fick ett nytt namn. Han var på kurs. Jag ringde igen och kom fram efter att ha sutit i telefonkö i 20 minuter: ”Nej, jag har inte längre personer som är födda dag 13 utan jag har distrikt 20”, ”Men vem har XXXX då?” ”Tjaaa, det måste vara Eva Persson.” Jag ringer Eva Persson. Hon har gått hem och kommer tillbaka på måndag. När jag äntligen, efter att ha suttit i telefonkö, väntat och väntat, kommit till ”fel person” igen, blivit ARG och IRRITERAD och KRÄVT att de plockar fram min kompis` kontaktperson på FK, så får jag ytterligare ett namn och ringer det. Kö.
Äntligen är det Rätt Person. Jag drar min kompis personnummer och namn. Han kallar henne för FEL förnamn och då jag påpekar det säger han att det är det namnet som står först i hans papper. Jag säger att hon heter sitt Andra namn, och då svarar han att ”På pappret står det XXXX så jag fortsätter kalla henne det!” och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. I hela samtalet envisas han att kalla henne typ Eva, fast hon heter typ Maria. Jag har fortfarande svårt att tro att det är sant. Men det är det.
Summa av kardemumma: Jag lyckas ordna ett möte med FK för min kompis där jag är med. Jag försöker ”tolka” Per Perssons ord som vindlar sig igenom FK:s obegripliga labyrintregler. Jag är inte ett dugg klokare efter mötet. Ej heller min kompis.
Tillbaka på ruta 1.
Detta möte skedde för ca 6 år sedan. Min kompis snurrar fortfarande runt bland handläggare och regler på FK och idag sa hon ”Det känns som om jag är i ett fängelse och jag kan inte tycka eller tänka det jag vill för om jag inte gör som dom säger så drar dom in mina pengar. Dom vill ju helst att jag ska bli frisk så slipper dom betala pengar till mej, men ibland känns det som om FK gör mej sjukare, eftersom det är deprimerande att hålla på så här och vara FK till lags, och inte få säga ifrån eller reagera!”
Jag kan bara säga: ”SUCK!”
Fotnot: Detta inlägg skrev jag för flera år sedan. Min kompis kämpade i ca 10 år med FK, men har nu fått förtidspension. Jag tror dock att om det funnits någon VETTIG person på FK som verkligen hade SETT min kompis och hade LYSSNAT på henne, så hade inte plågan behövt bli så lång, samt att hon kanske t o m kunnat utföra något arbete och känna sig delaktig i samhället…
….men att aldrig veta om hon skulle bli ”godkänd” och få pengar och att aldrig bli lyssnad på eller behandlad med respekt, gjorde att hon mådde sämre och sämre, och hennes depression och panikångest blev bara värre. Så det slutade med förtidspension. Nu är hon lättad över att kampen är slut, men jag trodde att FK skulle HJÄLPA och inte STJÄLPA!?
