Författararkiv: Erica Leijonhufvud

Han kommer förbi här varje morgon, på väg till skolan, när han bor hos sin pappa.

Han sticker in huvét –  faktiskt hela kroppen – hejar på mej och hundarna, sätter sej en stund och tittar på ”Vakna med the Voice”….

….. för att sedan vandra vidare till skolan.

I morse såg han Annorlunda ut.

-”Vad har du för jacka på dej?” frågade jag.

-”Jag vet inte…Jag hittade den i korridoren!” svarade han glatt.

-”I vilken korridor?!” frågade jag och tänkte att han snott den i skolan…

”Ah! Snygg jacka! Den tar jag!”…. liksom…

-”I den där…HALLEN!” svarar han då

-”Hittade du den i hallen hos pappa?” frågade jag.

-”Ja!” svarade han glatt.

-”Det ser ut som Storings jacka.” konstaterade jag.

-”Näe, han är ju STOR juh! Hans jacka skulle jag inte kunna ha”….

Nöjd, glad… och Snygg går Minsting iväg till skolan.

Jag ringer Storing:

-”Hej! Hänger din jacka i hallen?” frågar jag.

-”Ja, det gör den väl…” svarar Storing och låter förvånad över frågan….

-”Kolla!” uppmanar jag.

*tyst en stund*

-”Näe, jag hittar den inte!” säger Storing förvånat.

-”Minsting tog den. Han visste inte att det var din….” säger jag.

Sen följer en harang av ord som jag inte vill återge, men jag kan konstatera att Storing är inte glad….

Jag hoppas Minsting överlevde hemkomsten, efter skolan…..

….. med Storings jacka på sej….

Och så kan jag bara tillägga:

Tyyyyypiskt Minsting!

Om man är singel – eller snigel (?) –

blir man ifrågasatt

Synad

uppifrån och ner

inifrån och ut

av sej själv

av andra

av eventuellt blivande kärlek

och av Kärleken:

”Duger hon

har hon platt mage

stora eller små bröst….

Är hon glad, dum, korkad,

klok, gammal, ung, impulsiv,

tokig, rolig, galen, ekonomisk,

Röker hon? Dricker hon?

Tränar hon?”

– ”Men usch och fy vad hon är gammal!”

Det är nog för sent.

För sent för att  bli älskad…

…och förresten är hon lite väl…

…impulsiv

Det finns yngre, fräschare ”där ute”…

Mer ekonomiska, strukturerade, välplanerande…

Lugna, trevliga….

Med silikon-tuttar

som står rätt ut och ropar

”Ho ho! Här är jag! Ta mej! Jag är sexig!

Mina hänger rätt ner

eller snarare pekar det ena lite åt höger

….och det andra lite åt vänster…

Lite osexiga och lite använda…

Men, inuti, där bakom tuttarna

klappar ett varmt hjärta

som bara vill ha lite kärlek….

och ge lite kärlek….

…till en Snäll Klok Stark man

med humor

och tvättbrädemage

stor kuk

och liten rumpa…..

Alla hundar stoppades i badkaret efter skogspromenaden.

Nu är dom rena och fräscha.

Inte jag!

Jag luktar skunk…..

…… och är dyngblöt av svätt och stänk från både dusch och svett!

Så nu ska jag hoppa in i duschen:

”Åååå…HEJ!!”

Om ingen annan säger att man är bra, kan man väl få göra det själv?

För man behöver det. Jag gillar egentligen inte folk som ”fiskar” efter ”godkännande” (vilket jag givetvis gör själv ibland också….), men när jag själv ”fiskar” så brukar jag vara rätt så ”rätt på” – lite småklumpig sådär – så att folk reagerar genom att istället säga…. ingenting…

…… eller kanske t o m trycka ner mej lite….

”Komma här och komma!” ….liksom.

Jag sitter och läser mina gamla blogg-inlägg (jag började skriva 2006!) och tänker:

 ”Fy faan vad jag är bra!”

 Om jag inte hade skrivit dom själv, så hade jag absolut följt mej själv, som bloggläsare…

Och det är obegripligt att inget jävla förlag ännu givit ut någon av alla dom manuskript jag skickat in!

En vacker dag kommer dom att Skylla sej själva, och Ångra sej djupt!

När jag dör kommer mina söner att skicka in alla mina manuskript till Bonniers och alla manuskript kommer att bli ”Kioskvältare” och mina barn kommer att bli miljonärer och jag kommer att sitta i min himmel, på ett moln, och vifta med benen och ropa ner:

-”Haa haaaaaa! Tji fick ni!!”

Vem som ”fick”, vet jag inte…

…men ändå!!!

Känslostark är bara förnamnet. Efternamnet är Ensam.

*räcker fram handen*

”Godda´, godda´!”

Humor är mitt mittennamn….

ONT i huvudet sedan några dygn (ingen medicin hemma, och ingen Kärleksfull Man som genast åker till Apoteket och hämtar/köper…varvid Ensamheten blir så Påtaglig…precis som Alla Andra Dagar….)

ONT i vänster arm, nacken, axlarna….

ONT i hjärtat, tungt i bröstet (nej, det är inte hjärtinfarkt – det är vanliga jävla känslor!)

Vill fly, sticka iväg, upphöra att finnas….springa långt långt….men jag kan inte springa eftersom huvudet pulserar i ständig värk….

Man kan inte springa ifrån känslomässig smärta (inte fysisk heller för den delen…). Veeeeet! Men VILL ändå!

Det låg brev i brevlådan:

”Tyvärr kan vi inte anta ditt manuskript eftersom det inte passar in i vår utgivning just nu…” bla bla bla….

Och jag vill sparka hela förlaget, spotta på deras logga…..

…… (! Oj, nu blir det riktigt illa….:P  ) och be dom fara åt helvete!

Räkningar, räkningar, räkningar…..påminnelser….skit och elände….

Det finns ingen mat i kylskåpet…Jag är hungrig!

…..och ingen har dammsugit på flera dagar här…..”Aaaaatjo!!”

AJ AJ AJ vad ONT det gör!

Överallt!

…och hela världen kan Sticka och Brinna!

Jag klarar mej själv. Idag. I morgon. Igår. Och alla andra jävla dagar. JAG behöver ingen annan. JAG klarar mej själv! Och alla andra kan dra åt….fanders!

Jag vill inte vara här.

 Jag vill vara DÄR!

Långt borta. Ifrån ALLT! Helst långt borta ifrån mej själv också. Jag vill inte vara här. Jag vill vara Någon Annanstans!

Fuck you!

”Fy skam, fy skam, för ingen ville ha ´na!”

”Jobbiga människa! Försvinn! Gör om dej! Bli någon annan!….för ingen vill ha dej!”

Jag veeeet:

Man ska inte vara så öppen med sina känslor, man ska vara lite Hemlig och lite Svår och lite Oåtkomlig….och lite ”si och lite så”….och man ska inte häva ur sej sina känslor rätt ut så här….

…men jag bara MÅSTE får vara jag!

Här och Nu.

Och för evigt.

Amen.

Och så säger alla Kontrollerade, Duktiga, Återhållsamma, Effektiva, Strukturerade, Planerande, Känslojämna (känslokalla?) människor: ”Skyll dej själv!”

Då tar jag deras glasögon och kastar lååångt bort, så dom inte kan se! Ha!

….men det är väl det jag gör just nu:

Sitter här och skyller mej själv.….

….. och har ONT!

När livet kändes för jävligt – igår – fick jag en fin kommentar från ”vinkelslip”, som vanligt….

– hon är min egen lilla terapeut –

…där hon skrev att det kanske är meningen att man/jag ska bli älskad av många…

……och att det inte finns EN rätt person, utan flera….

Eftersom jag har en vansinnig huvudvärk sedan ca 2 dygn tillbaka, så går hjärnan extra låååångsamt och är Extra Seeeeeg…

Därför har det tagit ETT dygn för mej att förstå vad hon menade, EGENTLIGEN:

”Jahaaaaa! Jag är så fantastiskt underbar så jag bör `delas ut`på flera, liksom….

Jag ska inte bara bli älskad av EN person livet ut…utan älskas av FLERA…..

 Jag får då möjligheten och lyckan att vara förälskad MÅNGA GÅNGER, vilket inte är alla förunnade.

 JIPPI, liksom….”

Jahaaaaa!

Jag har haft Den Stora Lyckan i livet att få älska, och bli älskad av….*räknar*…..

 Censur många gånger har jag älskat någon och blivit älskad tillbaka.

Jag har haft 2 miljoner 3 hundra45tusen9hundra32 fjärilar i magen, i omgångar.

 Jag hade faktiskt kunnat bli fjärilsuppfödare, om man tänker efter (vilket man inte gör…)…

Jag har prövat att älska med censur antal män….vilket gjort att jag lärt mej en del…om mej själv!

 Och man är lite olika med olika killar….och stackars dom som inte får uppleva det jag upplevt….och utifrån detta vet vad som är bäst för mej själv….

Oj oj oj! Stackars er!

Och lyllos den som får mej till slut!

Och oj vad spännande att få uppleva VEM det blir som ger mej fjärilar i magen nästa gång!

Var det så du menade, Vinkelslip?

Jag såg ett program på TV för några månader sedan, som handlade om stökighet i olika länder. Alltså hur De Sociala Reglerna bestämmer om stökighet i olika länder. Då insåg jag att jag var född i Fel Land….

…eller kan det vara så att jag levde i Holland i mitt tidigare liv, och har kvar stökigheten därifrån?….hm….

Av dom länder som undersöktes i denna dokumentär var Sverige det Renligaste landet, och det land där befolkningen ansåg att Att ha Städat och Rent Hemma var Viktigast (jämfört med dom andra länderna i ”undersökningen”).

 Holland var det land där det var okey att ha det stökigast hemma, utan att anses ”knäpp”.

Jag bor alltså i fel land.

Jag är Holländare i själen.

Jag bara måste åka till Holland och känna om det känns som Hemma.

Men min fråga är:

Är det bara jag som tycker det är okey med STÖK – OCH är kvinna??

För det är som om ”folk” tycker att det är okey, och kanske t o m lite charmigt, när en singel-man har det lite rörigt och stökigt hemma….Kvinnor viskar till varandra: ”Han behöver en KVINNA i sitt liv” (inte mej då….).

Men när en Kvinna har det lite (?) rörigt och stökigt, så är det FEL.  Punkt.

 ”Rätta in dej i ledet”, liksom.

Eller?

                                                                                        *

Jaaaa, jaaaaa, jag VET att det är ”förtiosjunde gången” jag skriver om detta ämne, men skitsamma! Jag kände för det! Igen!

Hur många gånger orkar en människo-kropp med att sörja?

 Hur många gånger orkar man satsa, och öppna dörren till kärlek, när det sedan blir ett magplask?

Är det inte till slut Farligt – rent fysiskt – att ge sej hän, för att sedan rasa ihop igen….igen och igen…..

….igen och igen och igen…..

Blir man inte till slut ett vrak?

Eller är det inte så att hjärtat till slut ger upp/stannar pga all brusten kärlek?

Det gör fysiskt ont.

Jag vill ju uppleva kärlek, och jag vill ”bli två”, men risken finns ju alltid att det tar slut…..

För mej är det så.

ALLA förhållanden har (givetvis) slutat i sorg och elände….och tagit slut.

100 %

Statistiskt borde jag ge upp nu.

Inse att ”dom andra” får ta emot, och ge, kärlek……

….. men jag är inte ”dom andra”…..

Jag tillhör inte Dom Lyckliga som Får kärlek och Trygghet i en relation….

Antagligen för att jag är så DUM, FUL och ELAK och Eländig…..

Blä!

….och säg/skriv inget om ”…när du MINST ANAR det… bla bla bla”…för då åker du på en propp!

Det blir inte som man tror – det blir Helt Annorlunda!

Men det kan också vara bra.

Om man är som jag; snabb och orädd (i många situationer)….så kastar man sej ut på Nya Äventyr regelbundet i livet….

Vågar flytta, vågar Satsa på Kärleken för fullt, Vågar Byta Jobb, Vågar Ändra Allt, Vågar Tala om vad jag tycker – även när Alla Andra tycker Tvärtom/Helt Annorlunda….

Men är man sån får man också utstå en hel del smärta, mycket ”spring-in-i-väggar” och en hel del människor som tycker att man är ”jobbig” eller ”opraktisk” …..

….eller vad dom nu tycker; ”Dom-som-Inte-Vågar-Tala-om-vad-dom-tycker-och-tänker.”

Jag trodde livet skulle vara en ”Spännande” och Kärleksfull resa  genom Livet, där jag, tillsammans med Mr Right/Min själsfrände skulle möta både Gott och Ont…..

…… hand-i-hand med Honom…..

Men när jag avverkat över ”mer än mitten” av Livsresan….

…….och jag ännu inte träffat ”Min själsfrände”/Mr Right, känns det av och till så Sorgligt och Ensamt….

Ensam är stark….. MÅSTE jag intala mej, för annars blir jag så….ledsen…och tom.

”What´s the problem?!” liksom.

Ger jag upp för lätt, eller faller jag för ”knölar” (?) eller är jag Utsedd av Ödet och Ers Höghet Gud att leva Ensam…

……”för det är då du lär mej mest”….?

Eller nåt. …ibland….typ.

När jag hamnar i: ”Vad-är-det-för-fel-på-mej?” måste jag kämpa mej upp ur den Positionen, för den ger Ingenting annat än sorg och ältande och martyrskap….

…….och KANSKE lite lärdom, För jag SER ju med mina egna öron (ha ha ha, det var en så tokig felskrivning så jag lät den vara kvar…) ögon, och hör med mina egna öron (!) att ”VEMSOMHELST ”har en livskamrat:” The Good, the Bad and the Ugly”……liksom….

Hur ”folk” än ser ut och hur tjocka eller smala dom än är, och hur knäppa och elaka och dumma och knasiga och löjliga och töntiga och härliga och underbara och starka….så finns det en partner för dom.

Så det ÄR ju faktiskt inte så, att dom som har en Livspartner/Själsfrände/”en vanlig fru/man”, skulle vara Bättre på något sätt än oss singlar….

Kanske har dom haft Enorm Tur….eller så är dom helt enkelt Jävligt Envisa och uthålliga, för att dom håller ihop ”trots Elände och Skit”….

……..eller så tänker dom inte speciellt mycket: ”Dom” tog den som stod framför dom, och så fick han/hon ”duga”….så var det inget mer med det.

Men JAG vill ha en Livspartner/En själsfrände/En Mr Right!!!!

Jag VILL!

NU!

Jag vill älska åt höger och vänster, och bli älskad,  och inuti och utanpå! Jag vill vara nära, smeka, kramas, viska fina ord……

……. skicka och få kärleksfulla SMS….Ringa Honom när Livet Suger, och jag vill Våga vara JAG med Honom – den jag som jag är, med alla fel och brister!

Annars kan jag lika bra flytta till ett Barnhem i Thailand och rädda barn på heltid, eller något annat Viktigt.

Det jag jobbar med nu ÄR viktigt, och jag räddar faktiskt barn, men fritiden blir ett långt Längtande och Tankar som maaaal:

”MEN JAG DÅ!?!?!”

Med Stoltheten i ryggen,

Envisheten som bränsle

och Tystnaden som vapen,

blir Vinnaren en Förlorare.