
Är det inte konstigt att man ett helt liv kan tycka att snoozning verkar helt konstigt och meningslöst, och inte alls förstå sej på detta fenomen….
….till att bli Världens Bästa Snoozare!
Och njuta av det!
Visst är det konstigt!?
Hur det gick till??
Har ingen aaaaning….Det bara blev så.

Förr vaknade jag av ”klicket innan väckarklockan ringde”, och studsade upp som en balett-dansös, dansande runt med värsta bästa morgonhumöret….
…och OM inte resten av världen låg och sov då, tyckte jag det var bästa tiden för att dammsuga, städa, tvätta och göra Rejäla Saker!
Men nu….”snoozing is da thing!”

Och ofta sover jag mej igenom den vackra melodin som mobilen spelar…
…om och om igen….
Börjar jag bli gammal, eller är det ett ”försenat tonårsuppror”?!?
Tonårs-uppror naturligtvis, för vem vill känna av att man blir gammal?
Hemikram
GillaGilla
Så är det förstås! Jag vill ju inte städa heller, och kastar kläder omkring mej…. Så…. 😉
Kram!
GillaGilla
Förr kunde man inte snooza i annat fall skulle ja helt säkert ha gjort det. Jag lärde mig det så fort jag fick chansen. Det är precis min grej 🙂
GillaGilla
Jag kunde ha dödat (!) min ex man för att han snooozade sej genom mornarna…eftersom jag var KLARVAKEN vid hans första surrande av mobilen…och sen surrade den om och om igen…fast JAG skulle kunna ha sovit 1 timme till….vilket jag inte kunde…då!
Jag har haft barn som varit vakna på nätterna (när dom var små) och dessutom vaknade dom vid 5-6-tiden tills dom var…10 år! Så dom FÅ mornar dom sov vidare kunde jag ha DÖDAT för att få sova lite till….
GillaGilla