
Vi har blivit nattvarelser….
Vi vaknar sent på dagen och är vakna halva nätterna….
Med lysande ögon smyger vi runt mitt i natten och äter lite, tittar lite på TV, men mest sitter vi vid datorn….
Nja, JAG sitter inte mest vid datorn, utan jag rensar!
Jag rensar ut allt Gammalt och Onödigt!

Och oj, vilken tid det tar! Jag fastnar hela tiden i gamla brev och allt annat, och blir lite nostalgiskt…
….och jag funderar på när jag ska hinna läsa alla mina brev, som jag skrivit till min syster (som bor i USA sedan 30 år)….
….för varje brev är som en liten novell, och alla brev tillsammans är som en Roman i 5 delar (!)….
….och jag skriver om allt!
ALLT!
Någon gång under vår brevväxling bestämde vi tydligen att vi skulle ge tillbaka alla brev vi skickat, till avsändaren.
Detta gör att man sedan har som en dagbok själv, om sitt eget liv…..
….och jag fastnar hela tiden, när jag ska sortera….

….och blir fascinerad:
”Tänkte jag SÅ – DÅ?!” och ”Gjorde jag DET – med HONOM?!?” och ”Sa jag SÅ – till HENNE?!?” osv…
Mitt liv från ca 10 års ålder till nu finns nedskrivet i dagböcker och brev…..
…… så Forskare i Framtiden:
Var så god!
Vilken fantastisk skatt!! Jag har börjat skriva min självbiografi, så att mina barn en dag ska kunna läsa och förstå vem jag var och hur jag blev den jag var… om utifall att jag inte kan berätta det för dem i egen person…
Som ett svar på att jag själv stod helt frågande när min mamma dog och det gav mig en mycket svårare sorg att hantera, när jag inte kunde förstå henne…
Hemikram♥
GillaGilla
Exakt så! Sen får man hoppas att åtminstone Någon av sönerna vill ”lära känna sin mamma” efteråt….Det KAN ju också vara så att dom hittar alla dagböcker och gamla brev, och säger: ”Skräp!” och slänger hela skiten…. 😦
Jag hade önskat att min PAPPA skrivit ner sina tankar, innan han dog, för han dog tidigt, och var helt OBEGRIPLIG för mej…tyst och svår….:(
Min mamma lever men, har ”glömt allt”, som hon säger. När jag påminner henne om saker, så tittar hon som ett frågetecken på mej: ”Sa jag DET??! Nääää…..?”. Hon är inte senil – bara….”ointresserad”….på något sätt…
Kram.
GillaGilla
Sedan jag gick in i väggen för fem år sedan så har jag fått det svårt med närminnet jag med.
och det är inte att jag inte vill minnas, men det verkar som hjärnan inte kan ta till sig grejer på samma sätt längre…
Vet du varför det blir så? efter utbrändhet?
Hemikram ♥
GillaGilla
Näe, jag vet inte varför det blir så. Det kanske är därför det kallas ”bränd” för att några celler har ”brunnit upp”i hjärnan? Jag blev själv ”utbränd” för några år sedan, men fick aldrig diagnosen eftersom den blivit ”omodern” då jag blev det. Dessutom fick jag istället diagnosen ”struma+depression”…. Men jag hade ALLA symtom på utbrändhet och känner fortfarande av det, precis som du beskriver….Att hjärna är lite ”trött”….Typ.
Kram!
GillaGilla