
Efter fyra söner – och fullkomligt ha vänt på hela hjärnan i mina åsikter om kvinnors och mäns likhet/olikhet.
Jag har bestämt mej:
Vi är olika.
Lika, men olika.
Vi kan säkert göra samma saker, ungefär likadant och är ungefär lika duktiga, beroende på vilka vi ÄR, och inte beroende på vilket kön vi har. Vi är lika kloka, eller okloka, smarta eller osmarta. Det handlar inte om könet.
…..OCH jag tror på JÄMLIKHET.
Det vill jag bara förkunna först.
Så att ingen missuppfattar och tror att jag vill tillbaka till 1800-talet.

Men vi är ändå inte lika.
Vi är skapta för Olika Ändamål vad gäller att föra vår släkt vidare.
Vi kvinnor ska ”ta emot säden”, förvara den inom oss, och låta det växa och gro, inuti.
Vara en helt ny människas Skapare (med viss hjälp av en man, förstås) – och det måste vi klara av helt själva!

Vi ska dessutom, under smärta och vånda, föda fram detta Nya Liv till denna jord. Därefter ska vi se till att Den Nya Människan Överlever, genom att mata den och ge den en massa kärlek och omtanke.
En del utav detta är rent fysiskt, men mycket utav det är psykiskt och hormonellt, men det sprutas ut i stora doser när vi blir gravida, när vi ”höglöper” (har ägglossning) och lite däremellan i form av PMS och allehanda andra hormonella saker vi utsätts för, mer eller mindre.

Efter förlossningen utsätts vi för en svallvåg av hormoner som gör oss både extra känsliga, och extra starka. Plötsligt kan vi slåss mot tigrar (om dom hotar vårt barn), men vi gråter när någon säger att babysens näsa är lite sned...

Så när jag ser alla dessa små flickor vandra runt med sina dockvagnar, mata sina små ”babysar”, och låta dom ”sitta på cykeln/sitta i sandlådan/bada” och allt vad dom små babysarna får göra, så tänker jag att vi säkert måste träna hela livet på att ”bli mammor”, eftersom det är en så STOR omställning senare i livet….
….och att dom som INTE tränat får det jobbigare och svårare, och att killarna ofta är på ”efterkälken” lite från början, och att dom måste få vara det, för många av dagens pappor kommer ändå igång rätt snabbt….
…verkar det som….

Men OJ vad flickorna tränar och tränar och tränar!
Docko….Oj! – Babysarna ska matas, bytas blöja på, köras i barnvagnar, ”bannas!” och kläs på och kläs av osv osv…tills dom plötsligt är ”ointressanta”, för en förälder (till den lilla ”mamman”) ropar:
-”Kom och ät pannkakor!!!” och då kastas babysen in i ett hörn och babysens mamma springer iväg….för hon äääälskar pannkakor!
Och då är det tur att babysen bara är en docka….
