Jag kräks på insamlingar! /erviluca

 

Ja, jag erkänner: Jag är,  typ, Världens Sämsta Mamma, men jag kräks på Insamlingar nu!

Jag är verkligen Fed Up på insamlingar till skolresor!

Uäck!

 

Först ska ”hela klassen samlas” med föräldrar, och så ska man komma med idéer. Så kommer dom vuxna med en massa häftiga idéer om att barnen ska sälja tulpaner, polkagrisar, något lypsyl-aktigt, majblommor, ljus, cocosbollar osv osv osv…

 

….tills jag reser mej upp och gormar:

-”Okey! Jag VET att ALLA NI ANDRA har glada och utåtriktade ungdomar som ni har full pli på och som kommer att studsa runt i byn och sälja grejer så det står härliga till!

……MEN VI FÖRÄLDRAR som har oduglingar till barn då?!? Vi som har barn som är blyga och som vägrar gå runt och sälja saker?!? Vad ska vi göra??? Om vi själva inte har tid, lust eller ork att själva gå runt och sälja skiten????”

 

….alla är dödstysta….. och jag tar ny sats:

-”Okey! Jag VET att ALLA NI ANDRA är rika och har massor av pengar, och kan lägga ut 500 kr där och 1000 kr där, för att inledningsvis köpa dom där jävla ljusen och tomtegubbarna som sedan ska säljas dubbelt så dyrt…..

……men jag då – som inte har dessa pengar att lägga ut! – vad ska jag göra?!?!?”

Sen spyr jag lite galla på golvet och sen går jag!

Och går!

Och går!

Och kommer aldrig tillbaka!

För jag är ju ingen jävla klocka!!!!

 

……………………………….

Därefter är jag förevigt bannlyst – förpassad till De Som Icke Är….

….men det är det tamejfaan värt!!!

 

Profilbild för Okänd

Om Erica Leijonhufvud

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och två katter och familjebehandlare/familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

Ett svar »

  1. Profilbild för Okänd Fröken Jenny

    Vem gillar insamlingar egentligen..!? Min mamma avskydde dem när jag och min syster var små..Trots att vi hade pengar..

    Gilla

    Svara
    • Jag minns inte alls att det fanns sånt när jag var liten. Å andra sidan är det ”100 år sedan”. Å tredje sidan minns jag inte insamlingar i Äldste sonens klasser heller…och inte åkte dom någonstans heller….

      Gilla

      Svara
  2. Ja du… Jag säger bara; JAG VET!! Det är fruktansvärt. Frågar man släkt och vänner känns det som att man tvingar på dem sakerna för i a f jag köper alltid av artighet och antar att många av dem gör likadant – så det slutar oftast med att jag köper alltihop själv och ger bort i gåvor. I Amerikanska fotbollen har vi de senaste två åren haft ålagt att skaffa stödmedlemmar istället, men det är lika där – jag har köpt medlemsskap och givit bort. Däremot att t ex få en summa pengar mot att klassen/laget packar varor åt något företag eller städar längs någon väg tycker jag är toppen. Man får betalt för något som någon verkligen vill ha uträttat. Fler sådana uppdrag efterlyses för i år ska laget betala 25000 i lagavgift och än så länge är det högst nio spelare…Ha en toppenkväll<3

    Gilla

    Svara
  3. Jag med!!! jag menar, inte nu längre, den tiden är Gud ske lov förbi!!! Det var DYRT och STRESSIGT och fruktansvärt orättvist för de som inte kunde bidra lika mycket och barnen fick ofta känna sig som tiggare… nix inget kul! Och när den tiden var förbi och jag bodde ensam i lägenhet några år, så kom det andras ungar och tiggde burkar. Jag delade aldrig ut sådana eftersom jag faktiskt behövde de pengarna själv, men jag tyckte synd om barnen.

    Gilla

    Svara
    • Tre söner och alla ska åka på skolresor och alla samlar och säljer och ska ”jobba” och ”stå i cafe” och ”hembakat” och och och……

      Gilla

      Svara
  4. Jag vet inte. Har sluppit insamlingar hittills men jag är rädd att det slår tillbaka med råge 😦

    Gilla

    Svara
    • Än så länge har du bara EN son och står kanske ut med insamlingar osv med EN son…..Men när man har TRE……*spyr lite till*

      Gilla

      Svara
  5. Jag minns med fasa alla insamlingar till både det ena och andra när min dotter gick i skolan. Särskilt skulle ‘fröken’ smörjas med överdådiga blombuketter och prylar vid skolavslutningar. Jag vill gärna bestämma vem jag vill ge pengar till själv. Varför ska en usel fjäskande lärare ha en massa saker, bara för att några mammor umgicks med henne på fritiden? De var också väldigt noga med att på ett kort skriva vilka som samlat in till presenten så vi andra skulle skämmas. Men det gjorde i.a.f inte jag.. Jag sket i dem och deras fjäsk. Hade inte valt dem som vänner – deras barn var min dotters klasskamrater.——————-Även här på bloggen har jag blivit häcklad för att jag inte ville ge 20-30 kronor till ‘en fattig ensamstående mamma, för att jag själv kan resa då och då’. Vad har det med saken att göra? Det finns många ensamstående mammaor (och pappor) här, som behöver pengar. Men jag avskyr att bli tillsagd till vem jag ska ge – om jag ö.h.t VILL ge till nån här.Jag ger 300-400:-/månad till organisationer jag tror på. Det är mitt val. Men det duger inte för vissa. Man ska ge till just det DE tycker. Förresten var jag verkligen inte den enda som inte gavb till den som bad om pengar på bloggen, den gången.————–Samma sak med majblommor ochj sånt. Visst är det fint av ungarna, men vilka tar merparten av de insamlade pengarna?(Tumme)kao

    Gilla

    Svara
    • Tack!Ja, och så läser jag på mailen: ”EN förälder har inte hämtat tulpanerna! Det måste vara Mellans mamma som inte hämtat!”….och jag tänker att ”jag skiter i dom jävla tulpanerna! Låt dom dö och så får jag väl betala för dom då!” Men jag orkar inte hämta tulpaner – speciellt som bilen krånglar och jag har inte TID!!!

      Gilla

      Svara
  6. Sådant skapar prestationsångest även hos barnen. De jämförs ju ständigt med varandra. De som är blyga har aldrig en chans att ”hänga med”.Minns att det var en plåga när barnen gick i skolan och det skulle göras insamlingar till förmån för ”ditten och datten”Tumme!

    Gilla

    Svara
    • Mina söner tycker det är sååå pinsamt när jag hämtar grejerna sist, eller glömmer helt enkelt bort det….för det gör jag då och då…och jag vet inte om det är följder av ”släng-dej-i-väggen” beteende som jag hade för några år sedan – att jag glömmer saker – men så är det! Och då är jag sååå pinsam!Du undrar varför inte killarnas pappa ställer upp då? Okey. Det gör jag med. 😛

      Gilla

      Svara
  7. en gång sålde vi salami. det tyckte jag var höjden av idioti. Och att vara barn till nån som inte har råd är icke kul. Så kan förstå att det inte är kul att vara förälder. För trots prestation så är de svindyra varorna inte alltid lätta att sälja…….. aldrig…

    Gilla

    Svara
    • Precis! Dom är typ ALDRIG lätta att sälja, för dom är ALLTID jättedyra!!! Och man blir ju själv tokig på alla föräldrar som kommer till jobbet med ljus och strumpor och tomtar och cocosbollar och försöker få en att köpa ”för Kalles skull!!”…Blä! Och så blir jag tvungen att göra så själv! Fast jag inte vill!

      Gilla

      Svara
  8. För att ni ska tycka EXTRA SYND om mej, vill jag ju tillägga att ALLA TRE killarnas klasser just nu samlar till klassresor så det är ett EVIGT säljande av allehanda saker! Just nu har jag SJU tulpanbuketter i hallen som ska säljas! Av vem??? Mej!!! Vem vill haaaa?!?????

    Gilla

    Svara
  9. Amen på det!

    Gilla

    Svara
  10. Profilbild för Okänd Herr och/eller Fru S

    Jag hatar när ungar kommer och skall sälja något skit för dyra pengar. Visst jag förstår att dom behöver göra vinst, men förstår inte varför jag skall sponsra andras ungars skolresor på det sättet. När jag kan köpa samma godis, schampo mm för mindre pengar i affären.//Herr S

    Gilla

    Svara
    • Precis! Och jag känner mej bara dum när jag ska sälja 5 ljus för 100 kronor eller vad det kostar….och så skäms jag! Jag är verkligen ingen försäljare!

      Gilla

      Svara
  11. Hejja dig. Ett välbehövligt uppror.

    Gilla

    Svara
  12. jag kan inte annat än att hålla med. Jag är skittrött på det

    Gilla

    Svara
  13. För ett par år sedan. så minns jag speciellt ett föräldramöte som hölls EFTER diverse insamlingar till annat som jag slitit mitt hår för att få det att gå ihop.En pappa ställde sig en pappa upp på mötet och sa. Jag tycker att alla kan lägga 250 kr i klasskassan.Alla tyckte det var en skitbra ide.Jag blev både arg och ledsen och kunde inte hålla tyst. Rakt upp och ner sa jag ” missuppfatta mig inte nu men .mer än halva barnbidraget har gått till insamlingar och jag måste köpa ny jacka till XXX ..Jag har inga marginaler heller när det gäller matkonto och annat …så ni får ursäkta men jag kan inte bidra med 250 kr”Det blev knäpptyst -pinsam-stämning och pappan..han kom och bad mig om ursäkt senare.Jag var så arg på mig själv för att jag sa som det var. Jag hade bara behövt säga ” jag kan inte ”men istället så talade jag rakt ur hjärtat och kände mig så jäkla…Ja..svårt att förklara,

    Gilla

    Svara
    • Fy faan vad bra gjort!!! En applåd till dej! Tumme också! Alla bara tar för givet att ”alla” har det som dom själva, så det är sååå bra när någon, som du, ställer sej upp och berättar om hur det kan vara OCKSÅ! Hade du bara sagt: ”Jag kan inte” så hade det säkert gruffats och surats, men nu fick dom nog sej en tankeställare. Bra och modigt gjort!!

      Gilla

      Svara
  14. Profilbild för Okänd Glamouramamama

    Hahahaha, jag DÖR av skratt, åh fy sjutton vad man känner igen sig!

    Gilla

    Svara
  15. Hahahahahahahaha xoDJadu… jag önskar att jag hade gjort så när det var aktuellt för mig! Fy sjutton vad hemskt det känns när man vet att man inte räcker till ekonomiskt, tidsmässigt eller med ork när det är såna där insamlingar!!!

    Gilla

    Svara
    • Näe, man vill väl ”passa in” och ”vara som alla andra” och ”inte sticka ut” och ”inte vara piiiinsam”….etc…. Med tre söner som alla samlar…..Huvva!

      Gilla

      Svara

Lämna ett svar till Mamriken Avbryt svar