0-4 år- Mamma kan allt.
8 år- Mamma kan mycket
12 år- Min mamma kan faktiskt inte allt
14 år- Morsan fattar ingenting
16 år- Morsan är hopplös
18 år- Hon där? Hon har bäst före datum
25 år – Mamma kanske vet lite om detta
35 år- Innan vi bestämmer oss frågar vi mamma
45 år- Undra vad mamma skulle tänka om detta?
75 år – Jag önskar jag kunde prata med mamma om detta.
Näe, man ”ska” varken hota eller muta i barnuppfostran, om man är en Perfekt Förälder.
Men vem är det?
Och egentligen är ju den Perfekta Föräldern Imperfekt!
För så snurrigt är det. Barn lär sej genom hur föräldrarna beter sej, och det är rätt befriande med föräldrar som är ”normala” och ”lite tokiga” ibland och ”lite fel” ibland.
Att ha en förälder som ALLTID gör rätt och ALDRIG blir arg, och som ALLTID är glad och trevlig och lugn…kan ju skapa Värsta Prestationsångesten!
Så mina barn har tur: Jag är INTE perfekt! Även om jag jobbat rätt hårt på att bli det…tills jag kom på att Den Perfekta Föräldern är INTE perfekt…..
Snurrigt? Jepp.
Nåja.
Hot eller mutor?
Jag har mutat så det stått härliga till! Speciellt när barnen var små.
OM vi tex skulle gå in i en affär, och jag hade med mej en baby, en 3-åring och en 4-åring….Då stoppade jag gärna en banan i handen på dom….
…..eller kanske t o m en tablett-ask ibland…
…..bara för att dom skulle vara tysta och koncentrerade och inte ”studsa runt och skrika”….
Fast helst hade jag inte med dom när jag handlade, kan jag säga….
Man är inte en speciellt stolt förälder när ens söner kör rally med småbarns-kundvagnar i affären…
……Snarare blir man lite sådär som Judas blev när soldaterna frågade om han kände Jesus – förnekande:
-”Nej, det är INTE mina barn!”
Ibland har jag nog hotat också, men då har jag varit noga med att hota med ”reella” saker, dvs OM jag hade varit tvungen att genomföra hotet (man ska ju vara konsekvent!) så har jag också kunnat göra det.
Jag har också varit noga med att inte hota med saker som ska ske ”om en vecka” el dyl, utan grejen jag hotat med har kommit direkt:
-”Om du inte slutar trycka upp glassen i din brors ansiktet, så tar jag den!” tex.
Enkelt att genomföra: Man tar helt enkelt glassen.
Men när jag tänker efter så har jag nog föredragit mutor.
På väg hem från dagis har jag stoppat i barnen allehanda frukter och kanske saft också, för att dom skulle sitta stilla i vagnen….tex….
Eller när vi skulle på 4-årskontroll av Äldste sonen:
-”OM du sköter dej fint nu så får du den där brandbilen som du önskade dej!” sa jag till honom när han betett sej som en Idiot vid varje läkarbesök…
….. och jag därför var livrädd att han skulle stämplas som Utvecklingsstörd genom att bete sej så på 4-årskontrollen….
Tror ni han skötte sej?!?
Nope!
Trots mutan.
Fick han brandbilen ändå?
Jepp.
Och han betedde sej verkligen som en Idiot, och la sej UNDER den stol jag satt på (mittemot läkaren) i fosterställning, och peeeep….varvid läkaren frågade:
-”Kan han prata?”
………………………………………………………….
Varför fick han då brandbilen ÄNDÅ?!
Jag minns inte. Jag minns bara det Dåliga Samvetet över:
1. ATT jag hade mutat
2. Att det inte funkade.
3. Att han fick brandbilen ÄNDÅ!
4. Att jag var en urusel mamma!
5. Att jag hade lust att lägga mej under stolen i fosterställning själv!
6. Att jag var en så dålig mamma som inte kunde få min fantastiska 4-åring att prata, rita och skriva på 4-årskontrollen! IG, liksom.
Han KUNDE ju prata och läsa och skriva!
Men han ville inte ”bli Kontrollerad”, sa han, när jag frågade efteråt…..
Vilken jäkla skitmorgon!
Fy bubblan!
Varför får man inte bara gå och lägga sej igen, ibland, och dra något gammalt över sej?
Och illaluktande….
Nej, förresten. Det kan få lukta gott.
Nåja.
Det är inte kul att BRÅKA upp Grabbarna Grus från sin skönhetssömn…men det var jag tvungen att göra i morse. Tjata, bråka, bli superarg!
Minsting satte sej alldeles på Tvären:
Allt var fel! Det första han sa när han vaknade var:
-”AJ, min TUMME!!” och sen gick det vidare med:
-”DOM byxorna kan jag inte ha, för knapparna gör ONT på dom!”
-”Smörgåsen smakar BAJS!!!”
-”Theet smakar också BAJS!!”
-”Jag kommer FÖR SENT! Och det är DITT FEL!! Du väckte mej FÖR SENT!!”
….och alla argument med att jag faktiskt väckte honom i tid, men han låg ju bara kvar!!, fanns inte.
Dessutom var ALLA byxor FEL!
Efter X antal utbrott – både från honom och mej – och vi stod flämtande utanför skolan – och han frågade:
-”Varför låter du så ARG?!?”
– Ja, VARFÖR låter jag så arg, sur och stressad?!? –
– Dagens kluriga fråga. Verkligen. –
…..så kunde vi genom en blick på klockan konstatera att han skulle komma FÖR SENT:
Ca 15 minuter för sent!
Ögonen tårades på honom och han gick undan….
Jag blev sur, arg och stressad!
-”GÅ NU!!!” fräste jag. Och la sedan till:
-”Om du inte går NU så följer jag med och ställer mej i klassrumsdörren och säger HÄR KOMMER MINSTING!!”
Jag gick emot skolan med raska steg.
-”Neeeej!!!” skrek Minsting.
-”Men GÅ DÅ!!” frästejag.
Minsting gick i krokar och cirklar, och lät krokodiltårarna rinna, och tittade på mej med sin blå cockerspanielblick.
Jag var kall som is. Stenhård:
-”Gå NU!”
Jag VET att det är en Springerspaniel, men ögonen….Oemotståndliga!
Cockerspanielögonen lyckades pressa fram en tår.
Jävla utpressning!
-”Nu går JAG till jobbet! Hejdå!” sa jag till slut….
……och gick till jobbet.
Spännande fortsättning i nästa nummer…..
erviluca #mammatillfyrakillar 