Att (inte) hjälpas åt…. /erviluca

Ett minne dyker upp:

Jag var med Grabbarna Grus´pappa (= min dåvarande man) … och våra tre små söner på Skansen…..

Vi skulle ha en Mysig Dag Tillsammans…och titta på djuren…

 Mannen bara GICK….Hej och hå!

Man skulle kunna tro att han trodde att han var där ensam…utan oss.

 Mannen tittade på djuren – njöt av dagen….

Detta är faktiskt en skottspole. Jag visste inte ens vad det var alldeles nyss…. 

Jag flängde runt som en skottspole……

..och huvudet snurrade runt som på en uggla, medan ögonen försökte hänga med….

… och såg till att ena sonen inte trillade ner till björnarna……

….. och att den andra inte blev stångad av en get……

….. medan den tredje sprang iväg…… och försvann bakom en krök….

….och då ropade jag: – ”MAAAANNNEEENNNNN!!!”…….

……men han hörde inte….. förstås!

….och mitt hjärta slog tredubbla panikslag….

….. samtidigt som det faktiskt satt i halsgropen….

…. eftersom jag då upptäckte att sonen, som precis försvunnit, just då gick balansgång på kanten till sälarnas pool….

-”MAAAANNNEEEENNNNN!!!!” skrek jag igen, och tryckte upp Minsting under armen, ryckte ner Mellan från björnarnas räcke, där han hängde i knävecken, och sprang fram mot Storing som stolt balanserade på sälarnas pool-kant:

-”Mamma! Kolla vad jag kan!!”

…och mannen kom långsamt gående och sa:

-”Va inte så hysterisk!”

…och jag fräste:

-”Vi måste HJÄLPAS ÅT att titta på killarna när vi är här! Du kan inte bara gå och titta på djuren SJÄLV och inte hålla koll på vad sönerna gör!! Nu höll Storing på att ramla ner i sälarnas pool!!”

-”Meh! Slappna aaaav!” sa Mannen….

-”Okey. Jag slappnar av om DU kollar på Storing och jag kollar Mellan och Minsting…okey?!”

-”Okey….”.

15 minuter senare ser jag Mannen stå vid vargarna och kolla:

-”Titta Erviluca! Vargarna är ute! Allihop!”

Jag ser mej omkring:

-”Var är Storing?!?”

-”Storing?!?”

-”Ja, du skulle ha koll på Storing!”

-”Eeeee….han var här nyss…..”.

Då hör man i högtalarna:

-”Blond liten pojke, ca 5 år gammal, söker efter sin mamma och pappa. Han väntar på er i receptionen!”

Då ger jag Mannen en rak höger, och sen kastar jag honom till Vargarna!

 Och hoppas att han smakar gott.

 Där kan han sen ligga och fråga varför dom har så stora munnar och tänder…..

Själv går jag med Minsting och Mellan och hämtar en rädd och ledsen Storing i receptionen.

 Så åker vi hem.

 Och åker Aldrig mer till Skansen!

Typ.

Jag väntar iallafall tills jag har någon vuxen att DELA ansvaret med.