Idag var jag på föreläsning organiserad av Spädbarnsfonden. Rubriken var: Barn och sorg.
Mycket intressant!
Jutte, som arbetar med att stötta människor som sörjer, samt Björn Törnvall – pappa till Filip, som dog.
Först pratade en pappa som förlorade sin 8-årige son i en tragisk olycka kring hur det var när hans son dog, hur han reagerade, hur människor omkring honom, och hans familj, agerade/reagerade och hur han hade önskat att människor reagerat.
Mycket intressant!
Därefter fick vi höra den 8-årige killens bästa kompis berätta om hans upplevelser kring samma olycka. Bästisen (och också kusin med killen) hade nu hunnit bli 20 år gammal, och han berättade hur det varit att vara 8 år, och förlora sin bästis och hur folk omkring honom agerade och reagerade.
Mycket intressant!
Sen var det en proffs på sorgereaktioner som pratade. Det var intressant, men jag somnade nästan, för jag hade redan hört allt förut, så jag blev alldeles…sömnig….och ögonen föll ihop flera gånger….
….Förlåt! liksom….
Sist var det prästen/kaplanen Lars Björklund från Sigtunastiftelsen som berättade om sina upplevelser och tankar från att ha arbetat som sjukhuspräst med företrädesvis barn, på ett sjukhus, i 15 år!
Vilken karl! Han var så….VARM! Och go! Och vilken HUMOR! Han beskrev den ena tragiska historien efter den andra, med en sådan värme och kärlek till dom barn har pratat med och träffat, att vi var alldeles tagna! Min trötthet blåste bort, kan man säga…
När han sedan frågade:
-”Är det någon som vill fråga något?”……. var det alldeles tyst…..
….tills jag räckte upp handen och sa:
-”Vill du gifta dej med mej?”
….och han bah:
-”Javisst!”
Så om du vill komma på vårt bröllop så blir det den 12 juni kl. 15.00 i Sigtunastiftelsens kapell.
Välkommen!
………………………………………………………..
Not!
……………………………………………………….
…men det blev en dag att MINNAS!
erviluca #mammatillfyrakillar 
Ha hahahahahahahahahaaaa!!!
GillaGilla
😛
GillaGilla
Kommer! Jag bor knappt 10 min bort 😉
GillaGilla
Välkommen! 🙂
GillaGilla
Jag känner flera stycken som blir helt lyriska så fort Lars Björklund kommer på tal. Han har skrivit flera böcker också, ifall du inte visste det. Om det nu inte blir nåt giftermål, så i alla fall nåt, menar jag. 🙂
GillaGilla
Vi såg i kors allihop som var där – för att vi var lyriska!Men jag frågade först!Ha ha!
GillaGilla
Haahahaha…du är föööör häääärlig!!!!BS:Urläskigt!!!!, hur tror du jag känner:P. Stockholm är mitt i men då har jag läst om träffarna att vissa går iväg på en gång… Men jag vill träffa dig<3
GillaGilla
:PUsch då! Men varken Luleå eller Malmö är väl någon ”hit”….. ? För det ena är för långt norrut och det andra för långt söderut…..
GillaGilla
Ha ha ha ha :-)Du är då för go du.Kramar
GillaGilla
*niger allra ödmjukast*
GillaGilla
Du, nu har du bjudit mig på bröllop så då ser du till att det blir bröllop!Sjukhuspräster. Jag älskar dem. Vilken fenomenal hjälp och medmänskighet de kan ge en person i kris i jämförelse med kuratorerna på sjukhusen.
GillaGilla
Jag har aldrig träffat en sjukhuspräst förut….Dock har jag träffat flera sjukhuskuratorer….men bara i yrket s a s….Så jag vet inte om man kan jämföra sådär….men du gör det, så då går det väl….Ooookey….Det är en liiiiiten hake i det hela. Han är redan gift!*suckar djupt*
GillaGilla
Trist för hans fru då när han begär skilsmässa.Man kan visst jämföra, det var inga svårigheter alls. Jag har träffat båda som patient (två gånger om, alltså två olika av varje sort) och jag föredrar sjukhusprästerna alla gånger.
GillaGilla
Jag vill ju liksom inte ”komma emellan” så jag drar mej nog ur det här ”förhållandet” nu…som inte ens Lars visste att vi hade….och så smyger jag ut bakvägen….innan frun märker något….och han med….:PNästa gång jag vill prata med någon på sjukhuset ska jag prata med prästen alltså! Och hålla tummarna för att det är Lars! 😉
GillaGilla
Ervis ser i kors när hon tittar på en präst….=)
GillaGilla