Många kan verkligen offra sej för kärleken, men är det att ”offra” när man VILL förändra något för Kärleken?
Vad har du ”offrat” för kärleken?
Det finns dom som inte ”offrar” något…inte förändrar något för Kärleken. Där livet ”tuffar på” och OM dom blir kära, så får Den Andre ändra på SITT liv, eller så blir det ingenting.
För ett tag sedan träffade jag en kvinna som berättade att hon haft ett särbo-förhållande i 10 år! Till slut gav hon upp. INGEN utav dessa två ville flytta till den andres stad, TROTS att (eller just på grund av att…?) ingen utav dem någonsin flyttat!
HAN bodde i sitt föräldrahem, och föräldrarna hade flyttat ut ur huset….HON bodde kvar i staden där hon alltid bott. Båda hade vuxna barn som klarade sej själva. Ingen ville flytta. Inte ens på försök.
Och så tänker jag på Kvinnan som flyttade till sin beduin-man i Jordanien. HON vågade! HON satsade allt på ett kort! HON ville.
JAG har vågat och velat, och inte varit rädd. JAG har varit beredd att ge upp nästan ALLT för Kärleken. Inte för att jag är någon slags martyr eller lågt stående varelse, utan för att jag tycker att Kärleken är det Viktigaste i livet. Allt annat kan man ”fixa till”….eller anpassa sej till. Förutom barnen då. Men dom kommer ju först, på så sätt att jag aldrig skulle kunna överge dom.
Men många gör det också: Överger sina barn för Kärleken. Flyttar till Falun, fast barnen bor kvar i Stockholm….
Har du övergivit något/någon eller Offrat något/någon för Kärleken? Har du ångrat det eller inte?
Har du avslutat en relation för att ingen av er velat flytta på sej osv? Har du ångrat det eller inte?
erviluca #mammatillfyrakillar 
Se Bryan Adams, Everything I do, I´ll do it för you! Den säger allt, så underbar…………Om kärleken finns så gör jag mycket för den 😉 längtar…………..
GillaGilla
Är det kvinnligt att kunna/vilja förändra, eller är det Personligheten som vågar, tro? *håller tummarna för dej*
GillaGilla
Jag har offrat så mycket för min man under alla år…. så när barnen blev några år o det var min tur att kunna göra saker… då blev jag sjuk=(… Men så ser inte maken det, tyvärr…kraaamizar er vi lu ca
GillaGilla
Det är sorgligt när man faktiskt ”offrat” och offret inte syns/uppmärksammas/uppskattas…. :(Kraaaam!
GillaGilla
Ångrar ingenting. 😉
GillaGilla
Härligt!Ofta säger man att man inte ska ångra något, men långt där inne tror jag att man ångrar vissa saker ändå….men om man slipper är det ju bra!
GillaGilla
Ja, jag offrade mina intressen, mitt liv och min egen själ när jag följde min exmans dröm. Det slutade med skilsmässa och jag förlorade på det ekonomiskt men vann tillbaka min själ.
GillaGilla
TUR att du fann tillbaka till dej själv!Ja, så kan man göra: Offra hela sej själv! Det är inte bra. Det kan vi ta i hand på. Inte bra.
GillaGilla
Mitt hemland.Jag ska inte säga att det inte var värt det men det har varit MYCKET tuffare och MYCKET ensammare än jag någonsin hade kunnat föreställa mig – hade jag vetat det jag vet idag hade jag aldrig flyttat
GillaGilla
TUR att du inte VISSTE! Kanske.Min syster offrade också sitt land och sitt språk och ALLT för sin make (dom bor i USA). Tyvärr förstår han inte alltid vilken uppoffring det faktiskt är. Men nu, efter 25 år i USA, är hon mer amerikan än svensk, tycker vi systrar….
GillaGilla
Jag börjar att ångra min flytt nu…en del bitterhet gnager i mig när min jobbsituation aldrig löser sig. Jag lämnade famlij, vänner ett bra jobb och min hemstad för kärleken för att min sambo inte kunde hitta jobb så lätt i min stad och det är inte ofta som han har uttryckt någon uppskattning för det. Han anser att det var mitt egna val sen om det nu inte råkar fungera så är det ju inte hans fel. Han tvingade ingen. Så ja, jag börjar att ångra mitt val nu….
GillaGilla
Usch, vad sorgligt. Om man faktiskt ”ger upp” allt sitt eget, och det inte blir bra….så är det ju sorgligt. Och det är ännu mer sorgligt att du inte får stöd av den du faktiskt gav upp allt för…..Styrkekramar!
GillaGilla
Visst f-n har jag gjort val som jag bittert ångrat! Men där och då kändes de rätt så det är bara att stå sitt kast. Däremot ser jag dessa beslut som erfarenheter idag så förhoppningsvis fattar jag ett annorlunda beslut om jag skulle hamna i samma eller en liknande situation.
GillaGilla
Ja, så tycker jag med. Man lär av sina misstag (förhoppningsvis)…så man kan göra nya… 😛
GillaGilla
Du skriver precis om det jag tänker på… Det kanske blir en copycat av mig ikväll ;)Men ja.. Man ska nog inte offra. Man ska ge som du säger.Jag offtade med exet och förlorade. Nu ger jag lite av mig själv men är fortfarande jag. Och det är så galet bra.Kraaaam!
GillaGilla
Ibland har man tur och då blir det rätt bra! :)Kram!
GillaGilla
Jag har ett särboförhållande sedan många år, just för att vi inte vill flytta från våra barn. Så där skulle man ju kunna säga att vi offrar oss för kärleken till våra barn. Samtidigt har vi varandra även nu, och kommer så småningom kunna få ett annat liv ihop.
GillaGilla
Är man bara överens och tycker det är okey, så är det ju bra.
GillaGilla
Får jag skriva på snack till dig?? Skulle behöva råd av en terapeut, som är VETTIG!!!kramizar
GillaGilla
Jag är VETTIG så skriv till mej på Snack, eller på mailadressen: familjeterapeut@live.se
GillaGilla
Jag flyttade till Falun när jag var 19år, killen jag träffat var färdig militär och hade fått jobb på I13.Nu när mina barn är så pass små så skulle jag ALDRIG flytta och lämna dem här! Den dagen de är vuxna nog att stå på egna ben och är myndiga så visst, då skulle jag lätt kunna flytta för kärleken.
GillaGilla
Ja, när ANDRA människor blir inblandade blir det så mycket svårare….
GillaGilla
Jag vet att du är VETTIG just därför jag vill fråga=)
GillaGilla
Skriv och fråga! 🙂
GillaGilla
Har skrivit….
GillaGilla