Jag bara undrar:

Kan man inte bara få vara ”lite FÖR MYCKET” då och då…..
….om man är lite för LITE…
….där emellan….??
……………………………………..

Och när det bubblar över – vad ska man göra av dom då,
Känslorna?
……………………………………..

Ska man ta råd av andra – mer återhållsamma och t o m negativa
pessimister, och ”lära sej” hålla igen….
…….eller ska man bara vara som man är?
Det vill säga:
Lite smågalen
och ibland lite för mycket…..?

Eller
helt enkelt rätt ….knäpp!?
……………………………………………
NÅ?!?
Vem bestämmer att man är ”för mycket” då? Jag tycker att du ska vara du..Du kan ju inte vara någon annan ju…*kram*
GillaGilla
:)Kram
GillaGilla
Man får vara precis som man är, och det schysstaste är om man är tolerant och storsint nog, att låta andra vara precis som de är, utan att klistra etiketter på dem, typ att de de ”tråkiga” osv.Det lustiga är att folk vill bli accepterade och omtycka som de är, men det sitter ofta hårt ” the other way around”.
GillaGilla
Ja, så är det nog. Man ska vara lika öppen och omtänksam mot sej själv som mot andra, och tvärtom…
GillaGilla