Jag läste Trollans inlägg och kom att tänka på något sorgligt.
Precis som ”Jag” skriver i kommentarerna till Trollan, borde det finnas en LAG som säger att människor ska drabbas av olycka och elände Lagom mycket – inte FÖR mycket!
§ 1 Max EN olycka i varje familj med dödlig utgång.
§ 2 Max EN svår sjukdom i varje familj.
§ 3 Mellan olyckor och elände ska det vara MINST 2 år, i samma släkt.
Typ så.
Jag ska berätta om familjen Hagström, som bodde granne med oss på landet. Familjen bestod av mamma Karin, pappa Stefan och sönerna Anders, Joakim och Per. Dessa tre söner var lika gamla som vi tre tjejer i min familj. Vi var ofta hemma hos dom och lekte, på somrarna…spelade spel, spelade badminton, gick på ”skattjakt” i skogen, spelade kort, tittade på TV osv osv….
Så växte vi upp, ”landet” såldes och vi tappade kontakten med dessa killar.
Sen fick jag höra att äldsta sonen, Anders, omkommit i en segelolycka, 20 år gammal. Jag skrev ett kort till familjen och ”beklagade sorgen” och tyckte givetvis att det var hemskt: Härliga Anders – död!? Otroligt.
Några år senare fick jag veta att mellansonen, Joakim, fått MS.
Ytterligare en tid senare berättade min mamma att mamman i familjen drabbats av bröstcancer och att hon nu kämpade för sitt liv. I samma veva krockade yngste sonen och skadade huvudet så svårt att han förlorade närminnet helt.
Mamman förlorade kampen om cancern strax därefter, och dog.
Kvar i livet var alltså pappan och en svårt hjärnskadad yngste son, samt mellansonen som hade MS.
När man tyckte att ”nu räcker det” så fick jag höra att pappan fått en psykos och låg inlagd på psyket. Strax därefter tog han sitt liv. Han orkade inte mer.
Tycker man inte då att DET RÄCKER NU?!?!
DET RÄCKER NU!!!
Varför drabbas VISSA så otroligt mycket mer än andra?
Hur tröstar man en familj som hela tiden drabbas av nya olyckor och elände?
Går det ens?
Alla namn är fingerade.
erviluca #mammatillfyrakillar 
Fy vad hemskt! Har själv alltid haft filosofin att drabbas man av något som är dåligt så kommer man sedan få något riktigt bra som jämnar ut eländet. Men på senare tid så har jag givit upp totalt. Och det verkar stämma , drabbas man av någon skit så är tyvärr så att man ska vara glad att det inte är värre. För när helvetet väl börjar finns det ingen gräns på hur lågt allt har en tendens att gå…..
GillaGilla
Uttrycket ”En olycka kommer sällan ensam” verkar vara sann…
GillaGilla
Usch och fy. Så får det inte vara. Jag förstår att man till slut nästan väljer att lägga sig ner och dö, när man förlorat allt som är värt att leva för. Jag vet egentligen inte om jag tror på liv efter döden eller vad som kan tänker ske efter detta liv, men man hoppas ändå på att de på något vis har det bättre idag.
GillaGilla
Jag tror på ett liv efter detta, och jag tror också att ”livet efter detta” är bra – för alla! Men man vill ju ÄNDÅ ha kvar sin familj HÄR! No matter what, liksom…
GillaGilla
Det finns vissa familjer som drabbas så otroligt hårt att man knapp tror det är sant. Synd att det inte går att lagstadga…
GillaGilla
Ja, det är synd. Man tappar andan av att bara HÖRA om ”eländet”…Jag vet också en familj där det var en pappa och en mamma och tre döttrar. Mamman dog i bröstcancer när flickorna var små. När flickorna blev vuxna drabbades ALLA TRE av cancer. EN överlevde! Pappan gifte om sej med en ny kvinna, mitt i allt…och gissa vad?! Hon fick bröstcancer! Är det inte sanslöst otroligt?! Man ”tappar andan”…liksom…och undrar ”VARFÖR??”….
GillaGilla
Först när jag började läsa fick jag nästan skrämselhicka hur kan man vara så naiv, korkad och elak?!!! men sen när jag fortsatte… förstår jag vad du menar. Hur kan det ens vara möjligt att några få får bära ALLA bördor och mer därtill? så ofattbart grymt! Jag har också erfarit det på ganska nära håll och drabbats en hel del själv också… men som sagt det finns ju dom som drabbas så omänskligt hårt om och o igen, det tar liksom aldrig slut. Dom som inte drabbas alls… kunde gott få en del av deras bördor att bära… det håller jag med om.
GillaGilla
Ja, vi borde kunna dela ”rättvist” på bördorna. EN cancer i familjen räcker väl?! EN dödsolycka! EN kris räcker!
GillaGilla