Jag blir så IRRITERAD så att det kryyyyper i mej när min kära mor säger vissa saker. Det kanske du känner igen?
Som när hon säger:
-”Annas dotter, Caroline, som är 14 år, är såååå intelligent. Anna berättade att Caroline diskuterar viktiga världshändelser med sin morfar när de träffas, och att Caroline läser både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet varje dag! Hon är tydligen väldigt duktig i skolan också! Det går såååå bra för henne!”
-”Vad roligt för dom!” säger jag när det kryyyyper i mej. Och så leeer jag ansträngt så att det hörs i luren…
-”Och Birgittas sonson, Adam, var bäst i hela sin skola förra året när han gick ut nian. Han hade BARA MVG i ALLA ämnen. Tydligen är han en väldigt trevlig kille också, och han hälsar på sin mormor varannan helg eftersom han tycker det är så viktigt att dom har bra kontakt….och det har han kommit på alldeles själv, säger Birgitta”.
-”Jaha, vad kul för henne, och Adams föräldrar….”, säger jag och gör tvåtusen elaka grimaser mot min spegelbild.
-”Och vet du att Gunilla, som har en dotter…..eeeee….Du kanske vet vem hon är? Jag tror ni är födda samma år…Gick du i samma klass som Lena Evertsson?”
-”Näe….”
-”Ja, iallafall så har Lena tre barn med….Anders Rockert – du vet han…läkaren! Och dom har nu köpt ett hus i Stocksund…och eftersom Anders jobbat för läkare utan gränser i några månader, så har Lena varit ensam med barnen, och hon har ändå renoverat hela huset själv! Tydligen är hon väldigt händig, säger Gunilla.”
-”Ojdå….” *döda döda döda döda* tänker jag…typ.
-”Hon arbetar ju som barnmorska annars. Men det kanske du vet redan?”
-”Näe, det visste jag inte…Näe, nu måste jag laga mat åt mina tre dumskallar till barn, som varken har MVG eller några andra bokstäver i sina betyg.., och som aldrig hälsar på sin mormor, eller läser någon dags- tidning alls….och sen ska jag sätta mej i mitt stökiga och smutsiga hem, där förresten en hund kissat på både det ena och det andra, och sen ska jag slappa framför TV:n en stund, med min tumme mitt i handen…. Puss och kram!”
Namnen är fingerade.
erviluca #mammatillfyrakillar 
Ha ha…jo du…mödrar kan verkligen driva en till vansinne 😉 Men inte blir vi själva sådana inte?Ha en skön kväll!
GillaGilla
Näe, sån kommer jag ALDRIG att bli! Jag kommer att vara sååå trevlig och sååå underbar jämt!*harkel*
GillaGilla
Nä, det känner jag faktiskt inte igen.Men jag känner igen ”Men herregud, hänger du verkligen upp kläderna sådär i torkskåpet? Men hjälp! hur viker du handukarna. Vänta ska jag visa dig.” och annat sånt viktigt 😉
GillaGilla
Sånt vågar inte min mamma säga till mej, för då blir jag GALEN! Hon suckar istället…*suck suck suck*Eller så säger hon: ”BRUKAR du hänga kläderna så där?” och LÅTA kritisk. ”Ja”, säger jag då. ”Så då går ni omkring med skrynkliga kläder jämt då?””Ja, typ”….säger jag dåosv
GillaGilla
Hahaha, min klagade på att jag hängde upp hennes kläder i fel ordning. Jag satte inte byxorna på rätt stolpe och den röda tröjan skulle ju minsann hänga just där och inte där jag hängde den. Jag hade lust att bli som ett barn och riva ner allt, skrika ”Men gör det själv då för fan!” fast jag suckade och lydde, som den snälla flicka jag är 😀
GillaGilla
Jo, hänger man upp någon annans kläder så kanske man kan bita ihop och ”lyda”, även om det är svårt….
GillaGilla
Min mamma är visserligen död, men hon skulle aldrig i livet ha sagt så där.Jobbigt att få höra hur duktiga alla andra är : underförstått att man själv inte är det…..Kao
GillaGilla
Precis! Hade inte det där ”underförstådda” funnits där hade jag ju stått ut och lyssnat hur fantastiska alla andra var…men det är det där som hon säger MELLAN raderna som gör så ont!
GillaGilla
BS:Nej inte vi men andra tror att jag är Winch..groggad..
GillaGilla
Ni är ju inte i närheten lika varandra någonstans och på något sätt! Konstigt…
GillaGilla
Hmmmm… jag tror jag på ett sätt har haft väldigt tur med min mor…. Hon jämför aldrig sina barnbarn med andra eller varandra till någons nackdel… är alltid väldigt stolt över dem oavsett vad. Och NUMER lägger hon sig inte i mitt liv alltför mycket som hon gjorde förr!! :o)
GillaGilla
Förr i tiden blev alltid jag och mina systrar jämförda med ”alla andras barn” och dom var ALLTID bättre och duktigare. Nu jämför hon barnbarnen med andras barnbarn och fortsätter så på samma sätt. Därför får hon aldrig träffa sina barnbarn….Iallafall väldigt sällan…
GillaGilla
Min mor jämför aldrig betyg eller andra prestationer mellan barnbarnen. Hon tycker tack och lov att det är viktigare att de mår bra. Men mina barns farmor – suck. Hon har en betyghets utav dess like. Hon är jättesnäll och läser läxor varje tisdag med barnen eftersom jag är ensam med barnen och inte hinner men främst för att hon är sååå mycket duktigare än vad jag är – ironi!!!!!!!Och alltid denna tävlan mellan barnen. Nr 1 är såå ordentlig och klarar sig såå bra i skolan. Och han är sååå lik sin far. (Ja till utseendet ja – men vad jag vet var han ingen klippa i skolan, däremot en glad skit!). Nr 2 är sååå lat, han vill ingenting och är allmänt jobbig. Vi har inte uppfostrat honom enl henne, han får alltid göra som han vill. Men han är en glad kille, ser du inte det farmor???? Nr 3 säger vad hon vill och där kan varken jag eller farmor styra. Hon är den enda av mina barn som gör läxan självständigt och klarar sig bra trots vissa osynliga handikapp!!!Nr 1 har lite prestaionsångest nu.Nr 2 är fortsatt en glad skit MEN har även börjat fixa skolan lite bättre nu tack vare en förstående ung lärareNr 3 är en mysig tjej med skinn på näsan och gör sina läxor en lördagkväll utan att jag tjatar.Barn är olika. Jag njuter av alla mina tre och det viktigaste är inte prestationen utan hur de är mot andra och sig själva!
GillaGilla
Precis! Hur faan kan man jämföra sådär! Och fy vad jobbigt det är när Andra kommenterar ens barn sådär! Min mamma träffar knappt barnen längre…för jag orkar inte med hennes kommentarer…Men deras farmor är på liknande sätt, för hon kan säga att ”Storing ÄR ju så förståndig och förstååår såååå mycket! Mellan däremot…oj oj oj! Han är verkligen inget att räkna med….och Minsting! Han är verkligen en härlig liten kille!” Så i DEN familjen är det Mellan som ”räknas bort” (för han är mest lik MIN släkt….). Jag sa till barnens pappa för några år sedan att jag inte ville att Mellan träffade dom alls, för jag vill inte att han får höra såna där elaka kommentarer…Men han har ofta själv ”valt bort” att följa med till farmor och farfar, för han tycker inte om dom! Förstås. Suck!
GillaGilla
Om du ska ”trampa henne på tårna” lite grann (få henne att vakna!) kan du ju lugnt säga att ”Jag VET att M aldrig skulle ha velat att du pratade om barnen på detta sättet! Han älskade sina tre barn lika mycket och såg möjligheterna i alla tre!” ….Typ.
GillaGilla
Jo tanken har slagit mig ibland. Men av ngn anledning är hon den starka och jag den svaga…M var inte alls som sin mamma utan såg andra möjligheter i sina barn. Och det gjorde han bra! Jag tror barnen känner det fortfarande, att de är lika värda trots sina olikheter!
GillaGilla
Ja, det är så med vissa människor. Usch! Så var det mellan mej och min ex svärmor också. Inte bra. När man inte är sej själv, utan blir en…mes. Usch! Dålig känsla. Men en dag kanske du vågar, eller måste….eller så säger barnen själva ifrån. Jag kan gissa att M fyllde era barn med mycket gott (och du fortfarande gör) så att dom klarar av såna här ”kork-kommentarer”…
GillaGilla