Hembakad limpa (eller nåt…) /erviluca

(Det här är Google bilders filmjölkslimpa – inte min. Min är snyggare! 😛  )

Dom stod på jobbet och pratade om ”filmjölksbröd” och hur gott det är, och hur LÄTT det är att göra, och att ”man borde göra det oftare”….bla bla bla…

Jag lyssnade med ett halvt öra.

Sen blev jag liksom lite ”smittad” och googlade ”filmjölkslimpa”, skrev ut ett recept som såg enkelt ut, köpte ingredienser på hemvägen och nu….har jag bakat!

Det är verkligen ”kors i taket”, för jag bakar A L D R I G ! !

När degen var ihopgeggad och färdig började jag leta efter bakformar.

-”Men hallåååå, Erviluca! Varför tror du att du har bakformar, när du faktiskt aldrig bakar?!?” sa en liten röst i mitt huvud….

Självklart har jag inga bakformar. Varför skulle jag ha det? Men grejen är att jag har ett litet ”bakformsbildminne” där i bakhuvudet…att det faktiskt FANNS bakformar i något skåp en gång i tiden….

Men icke då! Det minnet var säkert från något annat hus…eller Någon Annans kök….

Men jag är påhittig och löser ALLTID såna här små triviala problem….

”Hm! Vaaad ska jag taaaaa?”  

Jag kollade runt i skåpen…. Enkelt: Lergryta, förstås! Den har hängt med sedan 1980, då jag gifte mej för första gången…och vi fick den i bröllopspresent…och den är nästintill oanvänd….Om man delar den i två, så blir det ju två bakformar. Typ.

……………………………………………………………………………………..

Nu är bröden färdiga och dom ser JÄTTEFINA ut! Superduperfina!

Hoppas dom smakar lika gott som dom ser ut!

Spännande!

Jag är stolt som en tupp …..höna!!!

Näe, jag tror jag ska gå och äta lite hembakat bröd…*mallig*