Klättrar på väggarna ibland…/erviluca

Ibland är jag så godis-sugen att jag går i cirklar, lyfter på alla grejer för att se om Någon tappat en godisgrej någonstans (”Jaaaa! En dammig gammal seg råtta! MUMS!” *slurp*) eller om jag lagt något godis i ett skåp och gömt det för att ingen ska hitta det….el dyl…

Sen funderar jag en stund på om jag ORKAR åka eller gå till närmsta affär och köpa godis, och sen måste jag dessutom tänka på att Grabbarna Grus INTE får äta godis på vardagar, så OM jag ska äta godis måste jag göra det i smyg…Vill jag det?

Sugen övergår nästan i ett SKRIK ibland….Ett skrik inuti kroppen, som kryper ut i armarna, i benen, får mej att vilja TUGGA….så det nästan blir fradga i munnen….går oroligt hit och dit….börjar klättra uppåt väggarna, runt på taket…i strävan efter att hitta en godis, alternativt få ur mej godis-suget genom att röra på mej.

Det har hänt att jag tagit fram sirapsflaskan och tagit X antal teskedar med sirap! Mums, liksom…. Fast det är ju inte GODIS!

…och mitt i allt det här Suget känner jag att jag kan få en VISS förståelse för hur det skulle kunna kännas att vara drogmissbrukare….Godis-sug är väl antagligen en Yttepytteliten promillebit, om ens det (!), till hur det känns med ett drog-sug….och ändå är godis-suget jobbigt!

Och det hela slutar med en Empatisk känsla för drogmissbrukaren: Stackars dom!