Jag förstår verkligen INTE att lärarna ”inte ser” eller ”har inte märkt något”! Man behöver ju bara stå på skolgården i en kvart för att lista ut vilka som är utanför och mobbade, och vilka som mobbar!
Jag såg en liten kille som ”aldrig riktigt var med” när jag hämtade och lämnade mina barn på deras skola, för några år sedan. Killen ”skuttade runt ” lite här och där, men verkade inte höra hemma någonstans! Detta upprepades alltid, då jag var på skolan. Ofta kom han fram till mej och ville klappa hundarna, om dom var med, eller bara prata lite….
Jag tog upp det med lärarna:
-”Det tycks som om Pelle är mycket ensam mitt bland alla barn här, och att han skuttar runt för sej själv och leker inte med någon. Jag har också hört hur barnen säger ”Neeeej!” när han kommer för nära och vill vara med….Ni kanske ska kolla upp det lite?”
-”Åh, neeeej då! Han tycker om att skuttar runt för sej själv, och han är inte alls utanför!” sa lärarna…
Jag kan säga att jag inte trodde dom. Hela han utstrålade ”ensam och övergiven” – trots sitt skuttande.
Några år senare hörde jag att han bytt skola. Jag stötte på hans föräldrar och frågade varför han bytt skola. Dom sa att han inte på alla dom år han gått i den gamla skolan haft någon kompis alls, att han känt sej utanför och mobbad – att ingen ville leka med honom. Att han ofta kommit hem och varit ledsen…..
Och jag kände: ”VAD VAR DET JAG SAAAA?!?”
Jag – en ”vanlig Förälder” – såg det här dom korta stunder jag fanns i skolan…men lärarna såg ingenting….Inte ens när jag påtalade detta!
Det ÄR konstigt. Och det är konstigt att mobbning pågår i nästan alla skolor år ut och år in, att barn blir utanför, mobbade, slagna, retade, inte får vara med…år ut och år in….på skolorna där en massa vuxna jobbar, som ”kan barn”….
Det ÄR konstigt!
