Född i fel land? /erviluca

Många gånger har jag tackat min Lyckliga Stjärna, för att jag, som kvinna, är född i detta land. Många gånger har jag varit såååå TACKSAM över att få ha blivit född i Sverige. Mycket är så himla BRA i ett land som Sverige, med fred, jämlikhet etc etc.

Tack!

MEN ibland känner jag så Tydligt att jag ändå är född i ”fel land”:

 Jag passar inte riktigt in här, med Raka Streck och Ordning och Reda, komma i Tid (annars dödsstraff eller möjligen får man stå i SKAM-stocken) och Försiktigt och Lagom, Rent och Rätt.

Jag känner mej inte sån. Jag ÄR inte sån.

Ibland har jag känt att det bor ”en liten italienare” i mej, som ibland sparkar och skriker därinne och bara vill ”UUUUUT!”, men ”Stopp och Belägg i Grannens Skägg!” så måste jag hålla igen i 180 knutar för att han (!?) inte ska slita sej loss och göra bort mej.

Men jag har också, och har alltid haft, en STARK dragning till Holland. Jag har ingen aaaaning om varför, för jag har aldrig varit där, men någonstans inom mej har jag en känsla av att jag passar i Holland. Att Holland är JAG. Att jag är Holland.

En vacker dag ska jag åka dit och känna efter om det ÄR så – att det ÄR ”hemma” för mej. Då kanske jag emigrerar. Men jag tror inte jag kan lära mej språket. Så kanske jag bara skaffar en sommarstuga där, eller en kanalbåt. Vet inte än.

Den som lever får se.

Maniana.