Åren går (dikt) /erviluca

När man är 5 är det mesta kul

och man längtar ofta till jul

eller sin födelseda´

Däremellan mår man mest bra

När man är 10 är man rätt bekymmerslös

ganska glad och kanske en rätt vanlig tös

med föräldrar som bestämmer det mesta

så man själv mest kan leka och festa

När man är 20 vet man nästan allt

man är myndig och livet känns av och till rätt ballt

Vägen är  rätt så spännande och fri

Framtiden finns, man hoppas att ”jag” ska bli ”vi”

När man är 30 har man kanske några barn

med en kvinna eller man, som man träffa´på stan

som följde med hem och sen gick man till prästen,

eller så levde man bara ihop, förresten

När man är 40 så undrar man ”hur fort kan det gå?

Nyss var jag 20 och nu är jag snart 42!”

Allt man ville göra borde nästan vara gjort

”Hur kunde livet gå så jävla fort?”

När man är 50 början man tänka

att man kan bli änka

att livet mer är bakom än framför

och att livet tar slut när man dör

När man är 60 ger man upp att tänka i år

Det gäller att leva nu,  för åren bara går

Carpe Diem gäller för dagen

Hoppa över skaklar och leva utanför lagen

När man är 70 är man fri från jobb och sånt där

Man kan roa sej på riktigt och passa på att bli kär

Man kan börja från början för det är ändå snart slut

eller så sitter man i en gungstol och tittar ut…..