I stormens spår… /erviluca

Ärligt talat märkte jag knappt av stormen i går natt, eller idag….

Jag ber om ursäkt gentemot alla som blivit av med elen eller fått sina tak avslitna, sina bilar förstörda av nedfallande tallar eller andra skador som stormen orsakat….

Men jag märkte nästan ingenting….

…förrän jag idag gick hem till Grabbarna Grus´ pappa, för att hämta grabbarna och låna pappans bil….

…för plötsligt….

….mitt på vägen…

…såg det ut så här:

…och så här:

Och i mitt lilla obetydliga liv…

…kändes det faktiskt liiite spännande…

Sådär lite ”action-spännande” för en stund….

…när jag fick klättra genom träden för att komma vidare på gatan….

Förlåt, alla ni som drabbats hårt av stormen. Förlåt.

Men jag drabbades inte värre än så.

Och då blev det mer Spännande än Läskigt.

 

F´låt!

 

Men man ska inte ropa hej…

…så det gör jag inte…..

Jag är alldeles TYST.

Profilbild för Okänd

Om Erica Leijonhufvud

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och två katter och familjebehandlare/familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

Ett svar »

  1. Jag hoppas att det inte händer dig något i den vägen framöver heller…

    Vi blev av med strömmen och har haft problem med både det mobila och fasta telenätet i ett par dagar…

    Hemikram

    Gilla

    Svara
  2. Ja, det är skitmånga som haft problem av allehanda slag… Men jag har haft tur! ”ta i trä”

    Gilla

    Svara

Lämna en kommentar