”
”Once upon the time….” fanns det en mamma som var lite pysslig, och lite planerande….
Hon köpte pepparkaksdeg till sina små söner, för att dom skulle få baka inför julen, samt ingredienser till julgodis….
….för att inte tala om mandelmassan, som hon tänkte att barnen skulle göra små figurer av, stoppa nötter i….
…. och en del av godiset skulle också doppas i mörk choklad.
MUMS!
Googlad bild. INTE jag och min syster...
Det var såna grejer som hon själv fick göra som barn….och hon minns hur hon tindrade med ögonen och satt med fiiiiina rosetter i håret och med julljusen tända på bordet, och i fönstren…..så ser det iallafall ut på bilderna som pappa tog från den tiden….
Men ”tindret” kom inte riktigt till hennes barns ögon…
…..eller ser det inte lite ”tindrigt” ut på bilderna, efteråt, när hon tittar efter?…*tittar noga*
Av choklad-doppet blev det ett ”choklad-krig” där det blev en kamp om vem som kunde smeta mest choklad på sin bror….
…fast även detta fotograferades…
….iallafall slut-resultatet..
……dvs tre små bröder fullkomligt nedsmetade med choklad!
(men vart dom bilderna tagit vägen vet jag inte…tyvärr!)
Pepparkakorna blev brända….
…. för hur kunde man veta att man knappt kunde stoppa in dom i ugnen innan dom skulle ut igen!! Och vem kunde veta att chokladkriget skulle starta precis när kakorna var i ugnen, så att dom skulle bli bortglömda?….
I min fantasi...
Och av mandelmassan blev det kvar några ”skräckslagna” mandelmasse-pistoler, några mandelmasse-snoppar, EN tomte (tillverkade under hot från den väna mamman), EN gris (dito ex parentes) och ett antal ”räcker-det-om-vi-bara-rullar-den-så-att-det-ser-ut-som-maskar”?
I den väna mammans fantasi – INNAN figur-tillverkningen – hade dom små sönerna suttit med vattenkammat hår (och hur det skulle kunna få vattenkammat hår plötsligt, förstår hon inte, men WTF!)….
…..och rena händer (som dom inte slickat på eller stoppat i näsan) och gjort små charmiga grisar, tomtar av olika kön och storlek och kanske något troll – absolut inte vapen (!) och snoppar (!).
Vid kola-tillverkningen hade mamman NÄSTAN givit upp, men mindes ändå vagt hur hon själv stått och rört i grytor, känt den goda godislukten……
….. och hur hon därefter – i gott samarbete med sina systrar – delat på den stora kola-smeten i små bitar och lagt in i smörpapperbitar . Inga bilder finns dock på detta moment.
Sirap hälldes i ”tjockbottnad kastrull”, och socker och grädde…varefter det skulle röras.
-”JAG vill röra!” skrek Storing
-”Nej, JAG!!!” skrek Mellan
-”JAAAAA!!!” skrek Minsting.
-”Ni får röra allihop, men en i taget! Det är varmt, så var försiktiga!” sa den väna mamman tålmodigt och lugnt och tänkte att barnen skulle få röra i tur och ordning….
Hon insåg snabbt att rörningen innebar att hon måste stå tätt-intill och se till att den inte spårade ur….
Hon visste inte innan att det bildades häftiga mönster när man rörde fort fort…eller att det var Spännande när det småkokade och bubblorna sprack!
Storing brände sej: Krokodiltårar och brännmärke. Måste sköljas. Kallt vatten. Vad gör man av rörningen av kola-smet under tiden?
Mellan?
-”Mellan, kan du röra i grytan medan jag sköljer Storings brännskada?” sa den väna mamman lugnt varav Mellan klättrade upp på en stol framför spisen…..
…. och ”pupp!” så sprack en kola-bubbla lite väl häftigt och så var Mellan också bränd….
-”AAAAAAAAA!!!!!”
Mamman tog kastrullen med kola-gegga och hällde ut i vasken, sköljde två barns ”onda brännmärken”…
….. och hatade allt pyssel i hela världen!
Njaaa....inte riktigt....men ändå!
Under tiden åt Minsting upp alla ”mandelmassemaskar, snoppar och vapen”, kräktes upp alltihop över duplo-högen som låg på vardagsrumsgolvet, och lyckades därefter göra ”svart snö” av alla brända pepparkakor under matsalsbordet….
……..där mamman sedan hittade honom – väldigt nöjd i leken med ”bilal som söl på svatt nö!”!
Det tog några envisa pysselgånger till (göra halsband och armband, göra pärlplattor…och inför påsk….alla dessa fjädrar!!!) innan hon insåg:
1. Jag är inte vääään!
2. Man kan inte ensam pyssla i lugn och ro med tre killar….. som gör allt till Experiment och Uppfinningar och/eller Tävlingar och Krig.
3. I give up!
erviluca #mammatillfyrakillar 
Låter inge vidare men du hade ju verkligen goda intentioner… 😯
Av en mycket överaskande anledning, så ändrades min advent från att vara förtvivlad till hoppfull…Titta in om du blir nyfiken *fniss*
Hemikram
GillaGilla
Har läst hos dej, och kommenterat… 🙂
Kram!
GillaGilla
äsch vafan, själv avskyr jag att pyssla, jag hade oxå några intentioner, nån gång i tiden, förr, för längesen. Nu köper jag fördigt pepparkakshus, bara att limma ihop. bullar bakar jag, men i vill inte hjälp av barnen.
man kan vara en bra mamma ändå. det du beskriver får mig både att skratta och bli alldeles trött och matt på samma gång.
herregud, vad du har sllitet med de små liven, du måste sannerligen vara heltslut ibland.
by the way
Jag gick inte på förldramötet förraförra veckan heller, vet du varför, jag hade ingen lust. moahaha…=)
GillaGilla
Du e underbar!!
Jag, som tror att alla föräldrar skrivet hatbrev till mej om jag inte är en ”duktig mamma” och går på ALLA möten och inte missar en enda liten macka till en utevistelse osv osv…eller så tror jag att barnen ska dööööö om jag inte är Bästa Mamman Ever! Kära nån, vilka krav!
Närå, det har blivit bättre med åren, men jag var helt hopplöst duktig när min Äldste son var liten. Jag måtte ha varit en ”pain in the ass” för många andra ”normala” föräldrar…*ryser*
Själv gillar jag verkligen att pyssla, men då ska jag helst göra det ifred, och ingen som lägger sej i, eller stör….*harkel*…vilket barn har en förmåga att göra…Fast jag trodde nog inte att jag skulle få pyssla IFRED, men inte att halsbandstillverkning skulle utmynna i ”Att göra bilmotorljud” (om man rör runt fort i en burk med plastpärlor, eller häller ut dom över golvet: ”drrrrrrrrrrrr!!” liksom…)…. Men ”man lär så länge man lever” och det är väl tur det! 🙂
Själv KÖPER jag pepparkakor och bullar. Pepparkakshuset får deras pappa tillverka. Det är han bra på. 😛
GillaGilla