Ljug eller fantasi? /erviluca

(praktiskt?)

Vi pratar om något – vad minns jag inte – då Minsting säger:

-”…men Storing har ju hål i örat!”

-”VA?! Har STORING hål i örat???”

Jag blir jätteförvånad, för det hade jag ingen aaaaning om, samt att han aldrig pratat om ATT han vill ha hål i örat….och att jag blir så förvånad över att han inte fråga mej….även om det inte är så livsviktigt, men ändå! Det är liksom inte ”Storing” att göra så.

(coolt?)

 

-”Ja, han har haft det länge!” säger Minsting

-”VA?! Länge?! Och jag har inte sett det??!”

Det verkar helt otroligt! Jag som är så uppmärksam på mina barn! HUUUUR kan jag ha missat det??

-”Du skojar!!” säger jag och tänker att Minsting försöker lura mej…

-”Näe, han har haft ring i örat kanske….1 månad!” säger Minsting gravallvarligt

-”Men huuuur har jag kunnat missa det?” säger jag rätt ut

(skulle jag missa det här också?! ...liksom)
 

Jag känner inte igen mej själv. Börjar jag bli sååå gammal och gaggig – att jag inte ens lägger märke till om en av sönerna har tagit hål i örat?!

-”FICK han inte ta hål i örat?” frågar Minsting

-”Jo, absolut! Jag tycker t o m att det är lite cool, men jag blir så förvånad över ATT han gjort det ändå, utan att prata om det, utan att fråga OCH det värsta är att jag inte märkt det!”

Jag känner att jag måste ringa Storing och be om ursäkt för att jag inte sett att han har hål i örat:

-”Hej, det är mamma!”

-”Hej!”

-”Har du tagit hål i örat?”

-”VA?!?”

-”Jo, Minsting säger att du har tagit hål i örat – för länge sen – typ för en månad sedan!”

-”VA?!?! Näe, det har jag inte! Jag tycker inte ens det är snyggt!! Det är GAY!”

-”Ja, jag har för mej att du sagt så någon gång…Visserligen tycker jag det är rätt cool, men jag hade för mej att du inte tycker det…så jag blev så förvånad när Minsting sa det…”

-”Meh! Jag skulle ALDRIG ta hål i öronen! ALDRIG!”

Vi avslutar.

-”Storing har inte alls tagit hål i örat”, säger jag till Minsting.

Han ser väldigt förvånad ut:

-”Men, jag tyckte precis det….” säger han, rycker lite ointresserat på sina axlar…. och spelar vidare på sitt dataspel….

Slut.

Profilbild för Okänd

Om Erica Leijonhufvud

Positiv optimist som älskar att skriva! Mamma till fyra killar, matte till två hundar och två katter och familjebehandlare/familjeterapeut. Allt i en och samma kropp.

Ett svar »

  1. Ha ha… love it. Barn kan slänga ur sig saker som för andra plötsligt kan sätta allt ur spel. När det sedan vid lite efterforskning inte visar sig vara sant, så skakar de bara enkelt av sig det hela med ett ”Jaså, så tokigt då” och går sedan vidare med sina liv. Underbart!

    Gilla

    Svara

Lämna ett svar till Pappan Hasse Avbryt svar