Nu är den såld! /erviluca

Efter att Ahmed, Isbad, Nirek, Radoslav och Ismail hört av sej om att köpa bilen, sagt att dom skulle komma – var och en för sej – men   utan att dyka upp på avtalad tid, så kom äntligen Murat.

Han visade sej vara en Mycket Social och Supertrevlig kille ”i sina bästa år” (typ 30-årsåldern, tänkte jag…).

 Han LOG med hela ansiktet, och tittade på motorn…..

…… gjorde lite ”tester” – eller vad han gjorde (”stajlade” för mej kanske…vad vet jag!?) – och så körde han en provtur, med mej i sätet bredvid – och höll på att krocka (!),  men det låtsades varken jag eller han om….

….fast jag tänkte att vi (speciellt han!) faktiskt var en ”hårsmån från döden”….

….när han svängde ut på stora vägen utan att ”se” bilen som kom från höger….

Shit bah!

Ibland har man änglavakt.

Men, men….

Han prutade givetvis, och jag lyckades inte hålla emot och stanna vid den summa jag bestämt mej för innan – givetvis….

Jag bara tänkte: Han är trevlig och jag vill bli av med bilen, typ NU!

Så ville han kolla på vinterdäcken, som stod i garaget, och jag kom på att jag inte visste var garage-nyckeln var…

…för jag har aldrig kört in bilen i garaget eftersom det är för trångt….anser jag…

…..så det är Storing som har garagenyckeln, för att han har sin moppe där….

Så jag kollade i nyckelskåpet och där hängde 28 olika nycklar…och såg likadana ut…på ett ungefär….

Jag tog en hög nycklar och tågade ut till garaget och lyckades DIREKT ta rätt nyckel (det var väl Ängeln igen….)….

Murat kollade på däcken och därefter bestämde han sej: Han ville ha bilen.

Vi åkte till en bankomat tillsammans och han hämtade ut pengar, och så skrev vi på papprerna, och allt sånt….

Sen körde han tillbaka till garaget där han skulle få däcken….

Tjoho!

VAR faan hade jag lagt garagenyckeln?!?

Jag tömde alla fickor på lappar, hundbajspåsar, kvitton, ovunna lotter, nycklar (28 stycken…typ!), småpengar, hundhalsband, några Flisa-stenar, hemnycklar, cykelnycklar och reflexer…..

Ingen garage-nyckel.

Sen tömde jag min väska också på hårspray, borste, almanacka, plånbok, bankgrej, lappar, kvitton, hundbajspåsar, ovunna lotter, småpengar, tuggummi, tamponger, bindor, jobbnycklar och Storings moppenycklar….

Ingen garage-nyckel.

Då kom jag på det:

-”La jag inte garage-nyckeln på din bil när vi skrev alla papper – för att inte papprerna skulle flyga iväg i blåsten?”

Jo, Murat hade ett svagt minne av det….

….så han tömde SINA fickor för att kolla att han inte stoppat nyckeln på sej när han gav mej pengarna och själv tog papprerna…

Näe. Ingen garage-nyckel.

Sen gick han tillbaka till sin bil och kollade om nyckeln låg kvar på bilen….

Näe. Ingen garage-nyckel.

Då kände han på garage-handtaget och det visade sej att jag inte låst garaget (!) så han fick däcken också, och medan han lyfte ur dom ur garaget till bilen, förbannade jag mej själv över nyckel-bort-tappandet, och förundrades över  mej själv (igen!)…..

….. och att detAlltid Är Något som Händer när jag ska göra något.

ALLTID!

Sen tog vi i hand och önskade varandra lycka till i livet.

Typ.

———————————————————————————————————–

PS. Han var inte i 30-årsåldern – han var född 1991!!! Han sa något roligt när vi åkte i bilen:

-”Jag fattar inte hur dom gamla människorna, som levde förr, klarade sej utan GPS!!”

Ha ha ha!

Jag svarade:

-”Jag är en sån ´gammal människa´och jag kan säga att vi klarade oss inte…. utan vi körde vilse – iallafall jag! Jag körde JÄMT vilse innan jag skaffade en GPS (…för en månad sedan typ….sa jag inte….) !”

-”Jahaaaa….”, sa han förundrat…

Murat var en mycket mycket trevlig kille, och jag önskar honom all Lycka med min (jävla) bil (!)….

…. och på sin ingenjörsutbildning som han precis påbörjat! DS.

.