
Han ville prata med mej….så vi gick in i ett rum och stängde dörren….
Jag trodde att han ville prata om Jobbet, om ett ärende….
…eller nåt…
Jag var inte beredd på att bli utskälld.
Jag var inte beredd på hans högröda min och arga ord.
Jag var verkligen inte beredd.
Men jag satt helt lugnt och lyssnade….
…. och försökte därefter förklara det han missuppfattat.
Och jag kände mej så otroligt oskyldigt anklagad.
Han bara malde på om Eländes Elände….om mitt Svek….om mina tillkortakommanden….
…och några hot lyckades han också framföra….
Jag satt helt lugnt.
Kände ingenting.
Var helt tom.
Försökte förklara.
Men efteråt kom den….
Reaktionen.
Och jag kände mej så Besviken.
Arg.
Orättvist Anklagad.
Och det kändes som om han försökte dra tillbaka mej till DÅ.
Då när nästan hela gruppen bara såg mina fel, bara hackade och malde på…
…DÅ, när Den Okrönta Drottningen styrde verksamheten (utan att vara chef)…
Det var som om han försökte ställa Det Gamla tillrätta….
…som om han inte gillade min Nya Roll…
…som om jag inte hade rätt att skoja och skratta med mina nya arbetskamrater…
…som om jag gjorde fel, och alla andra rätt…
Och jag kände mej så Anklagad.
Humöret föll ner i skoskaften, rann vidare in UNDER skorna….
…ut på parkeringen, dit jag gick…
…rann vidare ut på marken…
… och blandades med utspilld bensin….illaluktande och skitig…
*Kramar om dig ännu hårdare*
GillaGilla
Tack!
*kramar tillbaka*
GillaGilla
Hade jag varit Oprah Winfrey hade jag sagt: ”You go girl”.
Nu citerar jag istället den engelske skribenten Russell H Ewing som sa följande apropå skillnaden mellan en chef och en ledare (det låter onekligen som det var en chef som pratade med dig):
”En chef skapar fruktan, en ledare skapar självförtroende. En chef ser till att ha någon att skylla på, en ledare korrigerar misstagen. En chef vet allt, en ledare ställer frågor. En chef gör jobbet slitigt, en ledare gör jobbet intressant.”
GillaGilla
oinloggad erviluca: Mycket bra citat. Håller helt med. Han som skällde ut mej är INTE chef, men hotade med att skvallra för chefen…
GillaGilla
Jag VAR inloggad! Jag begriper mej inte på denna site!
GillaGilla
Jag undrar sååå vart Pappan Hasse tog vägen? 😐
GillaGilla
Usch!!! Har varit i den sitsen också, och vet hur det känns.
*kramar om*
GillaGilla
Man blir tom, arg och ledsen…i den ordningen…OCH hittar inte ord. När sånt här händer brukar jag först alltid bara lyssna och därefter säga ”förlåt” och ta på mej hela skulden…Det är min första reaktion…SEN kommer ilskan och därefter sorgen… 😦
GillaGilla
Det är inge vidare…. 😦
GillaGilla