Jag läser i tidningen ”Södra Roslagen” att ”Unga kriminella ska få hjälp tidigt”, och å ena sidan skulle jag kunna tänka ”Åh, vad bra!” och vara positiv….
…men så enkelt är det inte….
Man tar bort grunden och försöker bygga taket direkt på marken….
För drygt 10 år sedan började man spara i förskolor och på skolor, och jag tänkte:
”Om 10 år kommer vi att få se resultaten av vad som händer när barn, som har det jobbigt hemma, inte heller får det de behöver på dagis och i skolan”.
Barn, som växer upp under jobbiga förhållanden, vistas ofta hela dagarna i någon slags verksamhet – ofta på dagis inledningsvis.
FÖRR kunde dessa barn hitta någon slags trygghet där. Någon slags närhet till en dagisfröken, som ”såg” lilla Putte, och tog sig an honom lite extra. Hon (oftast) såg hans behov och kramade honom en extra gång och lät honom sitta nära sej när hon läste saga.
Dagis gav ”lilla utsatta Putte” lugn och ro – andrum – och gav honom tron att det finns Goda Vuxna som bryr sej om. Putte kunde få lite av det han saknade på dagis. Och han slapp därmed hamna snett och bli kriminell.
Det var då när dagisgrupper bestod av 15 barn och 3 personal. Det var då när personalen hann och orkade. Det var då.
NU är det 25 barn i grupperna (minst!) och kanske 2,5 personal….Personalen är sliten och hinner inte. Ingen ser Putte. Hans frustration bara växer – dag ut och dag in….Personalen kanske funderar på om han har ADHD…eller någon annan diagnos….för han bara ”rusar runt och förstör”….
Så ska han vidare till skolan.
FÖRR började Putte skolan och det fanns personal så det räckte, och fröken hann SE alla barn i klassen. Kanske det också fanns en extravuxen där, för dom som behövde lite extra-hjälp.
Putte blev kanske också uppmärksammad av skolvärdinnan som hade full koll på alla barn på skolan – hon såg dom som behövde bli lite Extra Sedda, och visste hur ofta hur tufft dom hade det hemma, så hon gav dessa barn ”det där lilla extra”.
Det fanns också en kurator Putte kunde gå till om han behövde, en vaktmästare som han kunde ”hjälpa” och snacka lite med under tiden, och de flesta vuxna i skolan hade TID och ORK.
NU finns det inte. Kuratorerna anställs på timmar, vilket innebär att man ska först ha ”Riktiga Problem” och sedan kunna uttrycka dom till någon vuxen, som ska bedömma om problemen är allvarliga nog för att lägga pengar på en kurator…
….och det där med ”samtal för att skapa förtroende” och allt det där, har dom helt missat – politikerna eller skolcheferna….eller vilka det är som tycker att man kan ”köpa in kuratorn på timmar”….
FÖRR fanns hon bara där, i ett rum, i en korridor, och elever kunde ”slinka in” och ”prata bort en stund” och kolla om hon ”höll måttet”….
…innan dom vågade berätta om Allvarliga och Svåra saker…
FÖRR förstod man att Alla barn behöver Kloka vuxna, som har tid, runtomkring sej.
NU tycker man att barn som föds i ”fel familjer” med föräldrar som inte orkar/kan/har förmågan får skylla sej själva….
….eller?????……………
När dom börjar Agera – Visa Symtom….
…. kan man ge dom en diagnos och stoppa i dom lite medicin….
….eller skicka dom till BUP…
…eller anmäla till Socialtjänsten…
….då, när det nästan redan är för sent…
…när dom redan börjar ”fly” – antingen rent fysiskt, genom att rymma hemifrån och/eller skolka – eller psykiskt, genom att ta droger.
Och fokus blir på ”Det Bråkiga/Kriminella/Drogmissbrukande Barnet/Ungdomen” och inte på deras uppväxt/föräldrarna.
Så växer dom upp – The Outsiders – Dom Som Aldrig blev Sedda…..Dom som Inte Passade In….
…och får barn….
Och har aldrig lärt sej ”hur man gör”…
…hur man visar kärlek…
…är fortfarande Bittra på Samhället..
…känner sej Utanför/Udda….
– ”Kan man inte bli Bäst på att vara BRA, så kan man försöka bli Bäst på att vara Sämst/Dålig”. –
Det man inte fått har man svårt att ge….
Det GÅR, om man kämpar….men….
Och NU sätter satsar alltså politikerna pengar på Unga Kriminella:
”Först låter vi dom fara illa i skolsystemet i flera år…och sen, när dom inte orkar mer, och börjar AGERA genom att snatta och bete sej Kriminellt, så sätter vi in Extra Resurser för att stoppa dom”, säger dom och slår sej på bröstet av stolthet….
…medan jag sätter i halsen av frustration och av att dom INTE FATTAR!
*host host host host host*
erviluca #mammatillfyrakillar 
Barn behöver vuxna som har tid både hemma och på förskola/skola. Jag tror de flesta barn har för få vuxna omkring sig som har tid och ork för dem…
GillaGilla
erviluca oinloggad: Njae….jag tycker det finns jättejättemånga jättebra vuxna och föräldrar omkring många barn av idag. Mina barn har alltid haft mej tex, och mina vänner är med, och engagerar sej i, sina barn så det är inte klokt! Mer än vad mina föräldrar engagerade sej i mej. Men så finns det dom barn som har föräldrar som antingen arbetar jämt jämt jämt ELLER dom som har föräldrar som ägnar sin vakna tid åt att bråka, supa och/eller slåss….
GillaGilla
Oj, jag var tydligen inloggad!
GillaGilla
ja, så är det i mångt och mycket, men så är livet tyvärr. De barn som är i behov att det du beskriver är de som drabbas mest, som om det inte vore nog med att de inte har de bra hemma. Och jag ruttnar på det, och på alla vuxna som ser men inte orkar bry sig, fy fan. Hade en diskussion om det idag med en polare som jag var ute och fikade med, hon är syrra och ömmar för de flesta men detta hade hon svårt att förstå. Hon pratade om att många barn är så jobbiga, och blablabla och jag frågade och vad tror du det beror på då. Jo, en del ungar var ju bara så och de var aldrig nöjda och bortskämda etc etc, ungefär som om de föds som små monster. Jag sa att det beror på hur de blivit bemötta, om de fått kärlek och respekt, och hon muttrade något, men så medgav att det låg kanske något i det jag sa. Själv ska jag börja med läxläsning genom röda korset en kväll i veckan, det finns alltid något man kan göra, endera det eller oxå något annat.
GillaGilla
Det är nog sällan barn som är ”bortskämda” (vad som nu menas med det) blir hatfyllda och kriminella, men även det finns ju förstås…fast dom flesta som blir kriminella och drogmissbrukare har haft det jobbigt i sin uppväxt. Så är det bara. Och när de får barn, får de barnen det också jobbigt…trots att föräldrarna har ”goda intentioner” från början…
GillaGilla
Jätteviktigt inlägg som jag skickar in på Facebook direkt och länkar till från mitt senaste inlägg…
Hemikram ♥
GillaGilla
*glad*
GillaGilla
Jovisst hänger det samman. I alla tider har vuxna tagit hand om barnen men i vår hårda kapitalistiska samhällsstruktur fungera det inte med mindre än att samhället skapar lösningar.
Läsningar finns, men de börjar avvecklas när de nu behövs mer än någonsin!
Bra inlägg, kram!
/Skvitt
GillaGilla
Precis! Antingen ska vi ta hand om varandra allt vad vi orkar,eller så får ”samhällsresurserna” vi har hjälpa till. Nu tycks det som om vi ska överlämna allt till Ödet…och hålla tummarna, och sen när det skiter sej, ska vi ”låsa in dom jävlarna”. Kanske ge dom lite stryk också, för en del tror ju att dom fått för lite gränser och stryk, när det ofta är det dom fått – fast för mycket!
GillaGilla
Jag har en vän vars son genom åren har haft problem av olika slag. Han gör allt kan han för att stötta sonen, men han har själv stora problem och klarar inte alltid det. Han har försökt att få hjälp om och om igen, men utan resultat… bara för att han själv inte har ett fläckfritt förflutet (just av den anledningen han vill hindra att sonen hamnar i samma bana)…
Nu är grabben 16 och har börjat testa droger. Så fort vännen fick reda på det så vände han sig till olika instanser för att få hjälp att stoppa det. Det enda råd han fick var att anmäla det till polisen. JISSES!!!
Han har anmält de som gav sonen drogerna, men nu är sonen jagad av de grabbarna för att få sig en omgång rejält stryk bara för det.
Det tragiska är att de barnen får ingen hjälp i tid, senare eller nånsin av samhället i stort. Har de ingen stark vuxen som kan fylla deras behov så står de utan nåt alls…. lämnade att klara sig själva. Det ser vi ju hur det går….
Hjärtat värker för dem… och för att en annan inte orkar mer än man gör. Jag skulle vilja orka öppna min famn, så att säga, för barn och ungdomar som behöver det. Kanske gör jag det igen nån dag, nu när mina barn äntligen är starka nog att stå själva…. och jag har återhämtat mig….
GillaGilla
Ja, det är för jävligt att dom här barnen inte får hjälp i tid…För ofta kan man säga redan på dagis vilka barn som kommer att få det jobbigt senare i livet….och man skulle önska att det fanns ett gäng vuxna redan då som skulle kunna ställa upp och stötta och finnas där…Det bästa är ju när föräldrarna själva kan göra det, men dom har det fullt upp med sej själva ibland…Vi behöver varandra i samhället – så är det!
GillaGilla