Dagsarkiv: 16 juli, 2011

Ibland tänker jag att ”ALLT finns”, liksom…. Vilka knasiga tankar man än tänker, så finns det fler som tänker dom, och några som genomför dom….

ALLT finns, och lite till….

…..och det där ”lilla till” är allt det där som människor gör med varandra, och andra, och naturen och allt annat, som jag inte ens skulle kunna tänka ut!

Det där som man blir alldeles STUM av att få veta att dom gjorde.

 Alldeles TOM.

….som att bygga en källare bakom källaren, och låsa in sin dotter där, våldta henne med jämna mellanrum och hålla henne fången i MASSOR av år!

”Hur tänkte dom?” tänker man.

”Hur hamnade han/hon DÄR??”

”Hur kunde det bli så TOKIGT??”

Jag ser en film på TV där en kvinna var otroligt kär i en man. Han åkte ut i kriget, och dog. Hon gifte sej då med ” the second best man”…..

…..och han visste att han var ”second best” men stod ut med det, för att han tänkte att ”jag älskar henne så mycket att min kärlek räcker för oss båda….”

Vem ”offrar” sej? Båda? Kvinnan? Mannen?

Det är både romantiskt och fruktansvärt tragiskt.

Vi har ju bara ETT liv – iallafall som vi vet…..

Kunde inte hon ha väntat tills hon träffade ”Mr Right number 2”?

 Och kunde inte han ha ”sörjt ut” henne, och vänt ett blad i sin livsbok, vandrat vidare och därefter träffat en ”Annan kvinna att älska” som också älskade honom tillbaka?

Det är sorgligt. Hon ville bli älskad, men inte av honom (!) – och han behövde få bli älskad, men blev det inte av henne….

…..och så levde dom ihop hela livet!

Sen finns det ju dom som hatar varandra nästan hela livet också…..

Mamma berättade om en kvinna i min gamla hemstad (när jag var barn), som blev slagen och hånad av sin make….

….. och som pratade om det med sina ”väninnor, som stöttade och tröstade, stöttade och tröstade…..

Hon berättade att en del väninnor till Den Slagna Kvinnan försvann  under åren, för dom orkade inte höra klagandet och dom stod inte ut med att kvinnan inte tog tag i sin situation…..

Jag frågade mamma nyligen om hon visste hur dom hade det nuförtiden…

…..hon suckade och sa att han fortfarande hånar henne (men han orkar väl inte slå längre….)..

… och att hon fortfarande hatar honom…

…..och klagar och gnäller….

Dom är nu 80 och 82  år gamla….

”Det var det livet”, liksom….

Carpe Diem….

….eller hur var det nu?

Det är så kul att blogga!

Att skriva framförallt……

…… men OJ vad kul det är att få feed-back på inlägg också!

Och även om det inte öööööser in kommentarer på min sida precis……

…… så blir jag glad för det lilla!

…..som den otroooligt ödmjuka  lilla människa jag är….

*host host*

Ibland sådär så det bubblar i magen!

Inte ”jag-behöver-en-Novalucol-bubblar” – utan mer ”kärlekspirr-bubblar” eller ”kolsyre-lycko-bubblar”….

Ferstehe?!?

Vi åker kommunalt hem till Äldsta Brodern. Han bor i samma län men OJ vad långt det är när länet är så stooooort!

Och varför i helvete bosatte han sej Söder om Den Stora Staden när vi bor Norr om Den Stora Staden?!?

Vi åker och åker och åker:

Bil + Roslagsbanan + tunnelbanan + pendeltåget  = 2 timmar!

Det går tamejfaan fortare att åka bil från mej hem till Stenis, eller mamma, än att åka till min äldsta son, som bor i ”typ samma stad”!

Nåja.

När vi åker Alla Tesammans så är det ändå rätt  mysigt.

Mellan inleder, förstås, med Långa ”Jag-VÄGRAR-åka-med-haranger”, som jag sopar undan som lite skräp under mattan. Och han tänker INTE åka kommunalt!

Minsting försöker prata heeeela tiden, men avbryts av både mej och sina äldre bröder:

Alla vill berätta och prata!

 När man ÅKER med killar, vill dom prata – vare sej man åker bil eller andra färdemedel. Det tycks vara likhetstecken mellan ”Åka = Prata”.

Fiiifaan vad trevligt det är!

Till och med Mellan pratar och berättar och har olika minnen att dela med sej av.

Vi måste åka kommunalt oftare. Eller bara åka, kanske…..

Hundarna sköter sej GIVETVIS superbra! Det gör dom alltid när vi åker olika färdmedel.

Om man räknar bort att båda lägger STORA BAJSHÖGAR på tunnelbaneperrongen (men jag har bajspåsar med mej, så jag hinner plocka upp högarna innan någon skäller ut mej!…… och Mellan hinner bara bli liiiite röd om kinderna…).

Efter 2 timmar är vi framme.

Dödshungriga!

Vi har inte ätit lunch.

-”Var e tårtan?” frågar vi Äldsta brodern när vi kommer fram.

-”Eeeeeh….tårtan?” säger han och drar sej i skägget (det gör han alltid!)

-”Ja, vi skulle ju fira Minstings födelsedag!”

-”Eeeeeeh….jag tror jag måste gå och handla….” säger Äldsta brodern….”…hänger du med?” frågar han mej sen.

Vi går och handlar.

Under tiden spelar Grabbarna Grus allehanda TV- och dataspel (Äldsta brodern är ju TV-spelsrecensent på http://press2play.tv så han har ju alltid alla dom senaste spelen och alla boxar och datorer och tjolahej tjolahopp som man kan ha!).

Utanför Konsum träffar vi Allra Finaste Flickvännen! Hon kommer från jobbet. Vi går tillsammans tillbaka till lägenheten, efter inhandling av tårta och bullar och Cocacola.

Eftermiddagen tillbringas i olika soffor och framför olika apparater inmundigandes tårta och bullar och drickandes cocacola, pratandes gamla minnen och diskuterandes olika spel – allt i en salig röra.

Sen vill jag ha bilder på alla mina fina söner samtidigt:

Allra Finaste Flickvännen får ta bilderna, och det är nästintill omöjligt att få alla att stå upp och se ”normala” ut samtidigt – för att inte säga Omöjligt!

Och efteråt ser jag att vi ser ut som TVÅ KÖTTBULLAR  &  TRE FLAGGSTÄNGER.

Vem som är vem får du själv lista ut…..

(bildbevis kommer…)